Skurup Kulturskolans cirkuselever bjöd på spännande akrobatiska konster till Ghostbusterslåten och musikelevernas rysliga arrangemang gav kalla kårar i mörkret. Samtidigt hade spöken intagit Rutgerskolan.
Årets spökparad i Skurup, som ägde rum för sjätte gången på torsdagskvällen, ordnades i en mer kulturell tappning.

200-300 barn och föräldrar deltog i spökparaden som i år inte gick genom centrum utan rörde sig runt Rutgerskolans skolgård.
– Vi ville testa att ha paraden på ett ställe för att kulturskolan skulle kunna bjuda på olika och uppvisningar, sa Christel Molin, kultursamordnare i Skurups kommun som ordnade paraden med Skurups företagare, kulturskolan och Gummifabriken.

SKURUP/Österlen Sara Schön, Birthe Parkhagen och Malin Sjöblom är nya kommunpoliser i Skurup, Simrishamn respektive Tomelilla.

Polisens omorganisation går sakta men säkert mot sin nya form. Från och med denna vecka hittas Sara Schön i polishuset i Skurup. Hon tar vid efter Patric Nihlén som under en tid varit kommunpolis i både Skurup och Ystad.

En dag i veckan kommer receptionen i polishuset att vara öppet för allmänheten i Skurup. Vilken dag det blir är oklart i skrivande stund. Det ska samordnas mellan områdets kommunpoliser för att de ska kunna täcka upp för varandra, och för att allmänheten ska kunna nå ett kontor under olika veckodagar i området, Skurup, Sjöbo, Ystad, Simrishamn och Tomelilla.
– I Simrishamn kommer vi att ha öppet fler än en dag i veckan och det beror på att vi har passutlämning, säger Birthe Parkhagen.
Polischef Mats Cronhag konstaterar att det varit en tuff tid för kommunpoliserna i området eftersom två tilltänkta kommunpoliser flyttades till andra tjänster efter att de tillsatts i april. Nu hoppas de att det ska bli tydligare och enklare arbete för kommunpoliserna och större möjlighet för kommuninvånarna att bekanta sig med dem.

Områdespoliserna som ska utgå från respektive kommun, två i från varje kommun, är inte färdigrekryterade än. Därför jobbar samtliga områdespoliser ännu för fem kommuner. Efter det kommer de två områdespoliserna i Skurup att utgå från polishuset i Skurup.
Kommunpolisen ska tillsammans med områdespoliserna arbeta med förebyggande brottslighet. Kommunpolisen jobbar med det strategiska arbetet och områdespoliserna mer handgripligt med uppgifterna.
Det är områdespoliserna som kommer göra besök i skolorna och hålla informationsmöten om narkotika och jobba med trafikfrågor och dylikt.
Kommunpolisen blir spindeln i nätet som håller i alla kontakter mellan polisen, kommunen och andra grupper.

Sara Schön jobbade tidigare som områdespolis i Dalby och bor själv i Sjöbo. Hon har ingen relation till Skurups kommun i dagsläget men har valt jobbet för att hon vill gå vidare med det hon gjort tidigare under sina sju år som polis.
– Jag brinner för brottsförebyggande arbete. Jag har jobbat med det under en längre tid, fast på ett annat plan.
Nu får hon ta över Patric Nihléns omvärldsanalys och den information trygghetsunderökningen gav.
Fyra medborgarlöften har utformats efter de problemområden som återkommit som polisen snart ska underteckna och jobba med framöver. Det handlar om att minska spridning av narkotika till ungdomar under 18 år, få ner buskörandet, trygga allmänna platser i samarbete med kommunen och väktare samt att fortsätta trygghetsvandringarna.

På frågan om hur polischef Mats Cronhag ser på polisfackets kritik mot den pågående omorganisationen inom polisväsendet svarar han:
– Jag tror att man misslyckats med att kommunicera ut att mycket arbete kvarstod när reformen sattes i gång i maj 2015. Man trodde att då skulle solen skina men det var då arbetet började. Det har gått två år sedan arbetet började och det kommer ta ytterligare två år innan organisationen är satt, säger han och tillägger:
– Det är en polisreform jag tror på. Vi ska flytta ut poliserna närmare medborgarna och få ett effektivare utredningsarbete, fördela resurserna kring kärnverksamheterna. Men det är ingen ”quick fix”.

rydsgård Kommunfullmäktiges ordförande Lena Axelsson invigde den nya sporthallen i Rydsgård i söndags.
– Tack vare gott samarbete har vi fått en sporthall av hög kvalitet, till rätt pris och i rätt tid, sa hon.

Hon berättade att sporthallen är med sina 1 644 kvadratmeter en fullstor idrottshall med utdragbara läktare. Och placeringen av sporthallen är fantastisk här mitt i Rydsgård, poängterade hon.

Efter invigningstalet klippte Lena Axelsson det blågula invigningsbandet som hölls sträckt av pojkarna Milton Esbjörnsson och Isak Möller, som spelar fotboll för Rydsgård/Skivarp (RS).
Sedan var det dags för Pierre Esbjörnsson att ställa upp som målvakt för barnen. De fick lägga straffar på honom. Det fick markera startskottet för sporthallens verksamheter.
– Jag tycker att det är viktig att vi politiker visar upp oss för barnen, att vi ställer upp för dem, sa Pierre Esbjörnsson.

Två som lyckades göra mål var Milton Esbjörnsson och Samuel Ljunggren.
– Det kändes bra och skönt, tyckte pojkarna.
De spelar båda i Rydsgård/Skivarp (RS). Fotbollsföreningens ungdom skulle sedan premiärspela i sporthallen.

Invigningen lockade några hundra besökare. Vid sporthallens entré bjöds de på soppa och bröd. De kunde ställa frågor om bygget till Dennis Sandell från Bosses bygg, som var huvudleverantör av byggtjänster. Även Pierre Esbjörnsson var tillgänglig för att svara på frågor om kommunens planer.

En av besökarna var Magnus Alm, ordförande i Skurups kommunala AB.
– Vi är glada över att vi har fått allt på plats i tid och i stort sett hållit budgeten och lyckas leverera det kommunen beställt, sa han.
– Sporthallen kommer att ge ett bättre föreningsliv i Rydsgård.

RyDsgård I lördags natt hotade två män en tonårig pojke med ett pistollikande föremål.
Tonåringen flydde från platsen och männen greps och anhölls.

Det var i lördags strax före midnatt som två vuxna män hotade en tonåring i Rydsgård. De riktade ett pistolliknande förmål mot honom och krävde att han skulle hoppa in i deras bil. Men det gjorde tonåringen inte. Två timmar senare grep polisen de båda männen och gjorde en husrannsakan i bilen.

Polisen beslagtog gods och männen är nu misstänkta för brott mot knivlagen, olaga vapeninnehav, olaga hot och narkotikabrott.
En av de misstänkta männen är i 20-års åldern och den andre är i 40-års åldern.

SKURUP

Personal på Systembolaget i Skurup såg hur en man stoppade en kvarting Lord Calvert i fickan på sin jacka och lämnade butiken utan att betala. Man ska ha försökt prata med honom, men han försvann ändå iväg med whiskyflaskan.

Skurup Fullmäktige beslutade i går att anta en ny detaljplan vid Flintebro. Den möjliggör byggnation av både radhus och flerbostadshus.

Ett 33 000 kvadratmeter stort område runt Flintebro hemmet blir möjligt att bebygga.
Flintebrohemmet får också en möjlighet att bygga ut i och med planen. Utöver det planeras för en gång- och cykelväg till Nils Holgerssongymnasiet.
– Det här är jätteposivit. Bostäderna kommer ligga centralt i Skurup nära till tåget, säger Pierre Esbjörnsson (S), kommunstyrelsens ordförande.
– Det ska bli trevåningshus längs med Kyrkogatan och marklägenheter öster om dem, fortsätter han.
Bebyggelsen planeras söder och väster om äldreboendet, norr om Skurups by.

Bygghöjden blir 8 meter med en totalhöjd om 12 meter. Kyrkan med sin höjd kommer fortfarande att bli sedd över hela Skurup eftersom den är belägen betydligt högre än ny bebyggelse, framgår av handlingarna.
Länsstyrelsen har granskat och kommit fram till att planförslaget är acceptabelt.
– Ja, det är vad länsstyrelsen vill, att vi förtätar i befintliga områden och det gör vi men tänker inte röra grönområden, säger Esbjörnsson.

Länsstyrelsen skriver i sitt utlåtande att området gränsar till ett riksintresse med kulturmiljövård runt Skurups kyrkby, men konstaterar: ”trots att det finns risk att vissa kulturhistoriska värden kan gå förlorade med genomförande av planförslaget behöver detta ställas mot tillkomsten av nya bostäder i stationsnära läge genom förtätning”.
En arkeologisk utredning har initierats tillsammans med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. På kommunfullmäktige var alla partier överens om antagandet av detaljplanen.

Skurup Ann-Marie Sjöberg (-) försvarar sig och hävdar att hon inte har gjort något galet.
- Det är inget fel begånget över huvud taget och tredje part har inte kommit till skada, säger hon.

Läs mer: Politiker tog inte sitt ansvar i socialjouren

Ann-Marie Sjöberg (-) satt som ordförande i myndighetsnämnden för indivd och familj för moderaternas räkning under 12 år. Numer är hon i opposition och har posten som 2 vice ordförande, som partilös.

Sjöberg säger att hon kände sig otrygg med ansvarsfördelningen sedan politikerjouren gjordes om till en tjänstemannajour i början på året.
Tidigare hade politikerna fler uppgifter i uppdraget när de hade socialjour. Numer är det i princip bara vid underskrifter av omedelbara omhändertaganden som politikerna måste gå in akut och backa upp tjänstemannajouren.
– En tjänstemannajour fanns inte tidigare när jag alltid hade jour, säger hon och betonar att det varit otydligt i Skurups kommun vilket ansvar 2 vice ordförande ska ha i nyordningen.

– Det fanns utrymme för olika tolkningar och det ska det inte göra.
Det har varit tydligare preciserat i andra kommuner vilket ansvar 2 vice ordförande har, och det har det blivit i Skurups kommun också, efter att jag begärt ett förtydligande flera gånger, säger Sjöberg.

Den aktuella dagen hon hade jouren och inte fick något mer samtal från tjänstemannen utgick hon från att de hade kontaktat ordförande Jessica Möller (S).
– Jag förstår inte kritiken. De har själv påtalat att det inte stod rätt, säger Sjöberg och fortsätter:
– Jag har inte gjort något fel. Jag har varit tillgänglig när jag haft jouren. När jag var ordförande hade jag alltid jourtelefonen med mig, på semester, alltid. Det har alltid gått att få tag på mig. Men saker måste ske på rätt sätt.

Skurup Socialtjänsten ville ha en underskift för ett akut omhändertagande. Men Ann-Marie Sjöberg (-) föreslog att nämnden skulle sammankallas istället.
Nu rikar kommunrevisionen allvarlig kritik mot förfarandet.

”Vi ser mycket allvarligt på att nämndens 2 vice ordförande under tjänsgöring enligt överenskommet schema inte agerat i kraft av att vara den som haft kompletterande beslutanderätt”, skriver revisionen.
På fullmäktige i måndags informerade revisionen om granskningen av ”kompletterande beslutanderätt”.

”… vi ser allvarligt på att viktiga och snabba beslut har äventyrats med hänvisning till beslutsordningen – som följer direkt av lag och som tidigare inte vållat några tvetydigheter.”
– Man gör inte så här när man har jouren, inte en person som varit ordförande i 12 år. Hon vet mycket väl hur det fungerar, säger kommunrevisor Tommy Göransson (S) och fortsätter:
– Mest anmärkningsvärt är att hon inte tar ansvar, dessutom har hon ersättning för att ha jouren och är tilldelad telefon och fax.
Bertil Nordström (M) som också är kommunrevisor är lika frågande till förfaringssättet:
– Det här kan eventuellt bli föremål för tjänstefel, men det kan vara problem att visa uppsåt. Men med tanke på hennes bakgrund kan man påstå att hon har uppsåt, säger Nordström.
Enligt granskningen handlar kritiken om en dag i april då en tjänsteman kontaktar Ann-Marie Sjöberg (-) för att få en underskrift till ett LVU, Lagen om vård av unga. Sjöberg svarar tjänstemannen att nämnden ska sammankallas, vilket revisionen likställer med att hon undlåter att agera.
”Vidare uppger 2:e vice ordförande att då ingen återkoppling skedde på jourtelefonen tolkade 2:e vice ordförande detta som att ordföranden tog beslut.”

I intervjun med revisionen framhåller Sjöberg att ”beslutanderätten som den finns formulerad i delegationsordningen inte varit tydlig”.
Men det resonemanget köper inte revisionen eftersom den sett likadan ut under en längre tid och Sjöberg är erfaren.
Vad som hände sen var att tjänstemannen ringde vidare – samma dag – till Jesscia Möller (S), ordförande i myndighetsnämnden. Möller var inte schmalagd på jour och hon skulle ha varit på annan ort den aktuella dagen. Men det visade sig att hon fanns i Skurup och hon undertecknade de handlingar som tjänstemännen behövde för att göra ett omhändertagande.
– Jag blev akut inkallad och fick avbryta det jag gjorde. Som tur var, var jag i Skurup, men det skulle jag inte ha varit, säger hon och fortsätter:
– Det här ska inte behöva ske, men det blev ingen försening eftersom jag var på plats nästan med detsamma, säger Möller.

Vid slutet av året presenterar revisionen sitt förslag till fullmäktige om Ann-Marie Sjöberg ska få ansvarsfrihet för sitt handlande, tillstyrkande eller avstyrkande.
– Vi kan inte göra det under året, vi gör det en gång om året för alla nämnder och alla individer, konstaterar Tommy Göransson.
Revisionen begär också förtydliganden runt delegationsordningen där det ska framgå att kompletterande beslutanderätt inte är en fråga om delegation.

Läs mer: Sjöberg: ”Inget fel begånget över huvud taget”

Skurup Individ- och familjeomsorgen har länge varit trångbodda på Fiskaregatan i Skurup, men nu är situationen akut. På onsdagskvällen beslöt kommunstyrelsen att en tom lokal i kommunhuset ska hyras för tio handläggare.

Individ- och familjeomsorgens har för länge sedan vuxit ur sin lokal på Fiskaregatan. 17 av de 41 handläggarna saknar ett eget rum och tvingas dela, och i bristen på kontor används även väntrum, samtalsrum och andra utrymmen. Det påverkar i sin tur att det råder brist på besöksrum för klienter som behöver träffa en handläggare.
– Lokalfrågan är akut, det här är inte en bra arbetsmiljö, sa förvaltningschefen Rickard Pettersson.
– Som socialsekreterare behöver man kunna ha enskilda samtal med sina klienter. Dessutom är det bara ett besöksrum som har en utrymningsväg och Arbetsmiljöverket har påpekat att det är en säkerhetsrisk.

Verksamheten påtalade själva problemet med för trånga lokaler för ett och ett halvt år sedan. Det har dock varit svårt att hitta ändamålsenliga lokaler, enligt Rickard Pettersson.
– Men nu går det inte längre.
I förslaget som han lämnat till kommunstyrelsen nämns en ledig lokal på fjärde våningen i kommunhuset som en tänkbar tillfällig lösning. Den ingår inte i kommunens nuvarande hyresavtal med fastighetsbolaget Leny. Men dit skulle i så fall ett tiotal handläggare kunna flytta för att lösa den akuta situationen, enligt Rickard Petterson.
– Det är inte optimalt att dela på verksamheten, men det är den bästa lösningen som vi ser just nu.

I kommunhuset får handläggarna dock svårt att ta emot besök.
– Tanken är att placera handläggare där som inte tar emot så mycket besök utan jobbar med utredningar och administrativt arbete.
Men för att kunna genomföra flytten måste den tänkbara lokalen renoveras för att skapa tio kontor och ett konferensrum.
– På längre sikt behöver hela individ- och familjeomsorgen flytta till en större lokal för att vara samlad på ett ställe. Förhoppningen är att vi kan ha en sådan lokal om två-tre år.

Att lokalen i kommunhuset renoveras till kontor, menar Rickard Pettersson är en positiv investering.
– Kommunhuset är också trångbott i dag och kontorsrummen kommer säkert att behövas på sikt.
Lokalsatsningen innebär en kostnad på cirka 480 000 kronor per år.
På kommunstyrelsens sammanträde på onsdagskvällen godkändes flytten till de tänkbara hyreslokalerna efter votering, som slutade 6-5.
– De är 41 personer på 25 rum och det är inte den bästa lösningen med tanke på det arbetet som de utför. De behöver enskilda arbetsrum, sa kommunstyrelsens ordförande Pierre Esbjörnsson (S).
– Men så här sent i budgetarbetet har vi svårt att avsätta medel för det. Nämnden får lösa det med sin budget för 2017. Sedan får vi titta på det igen när vi sätter budgeten för 2018.

Två moderater avstod från att rösta om lokalsatsningen. En partilös ledamot, en centerpartist och tre sverigedemokrater röstade nej och begärde reservation.
– Vi vill att man i första hand tittar på lokaler som kommunen redan förfogar över, eftersom det här kostar en del, sa Jörgen Sjöslätt (C).
Niklas Sjöberg (-) tillade:
– Lokalerna på Västergatan 44 (Gummifabrikens hus, reds. anm.) har stått tomma i ett år.
Pierre Esbjörnsson svarade:
– En fjärdedel av lokalerna står tomma men resten används.

Förvaltningschefen Rickard Pettersson ger nu fastighetsbolaget klartecken att inleda arbetet med att göra om lokalerna för sitt nya ändamål.
– Jag hoppas att de kan stå klara i början av 2017.

Skurup En kommunikationsplattform för knappa 200 000 kronor har inte imponerat på fullmäktigeledamöterna. Ärendet återremitterades i måndags.

– Vad ska vi ha alla fula bågar till? Jag förstår inte varför vi ska ha in Konsummärket i loggan, sade en märkbart irriterad Sten hamberg (M) på fullmäktige i måndags.
– Samtliga varianter av bågen är fruktansvärt fula och har ingen som helst anknytning till Skurup, fortsatte han.

Ärendet som skulle avhandlas var den kommunikationsplattform som kommunen betalt 172 000 kronor för. Den innehåller en varumärkesplattform, en grafisk manual, en vision, en informationspolicy- och en telefonpolicy som tillsammans ska utgöra Skurup kommuns kommunikationsplattform.

Kommunutveckling sberedningen, Kub, har haft ärendet på sitt bord 2015 och avrådde från att anta plattformen.
Sylve Qvillberg (S) som sitter i beredningen förklarar varför.
– De grafiska elementen ska vara olika beroende på verksamhet, vi tycker inte att det ger något extra, vi tycker att det bara ger en onödig komplikation, säger han.
Två föreslagna typsnitt väckte också stor irritation hos både Kuben och Sten Hamberg (M).
– Två typsnitt som inte finns i office, som man måste köpa till, till var och en. Jag varnar er, sade Hamberg.
– Det är bättre att skicka den i papperskorgen och ta nya tag, tyckte Sven Rosengren (-) och det var egentligen ingen som sade emot.
Förslagen som gick till beslut var avslag eller återremiss och det var bara två rösters skillnad, 21-19, från att hela plattformen kasserades.
Nu återremitterades den till kommunstyrelsen med motiveringen att den ska bli en del av den kommunikationsstrategi som utarbetas parallellt av en arbetsgrupp i kommunen, bestående av just Sten Hamberg och Sylve Qvillberg.

– En återremiss gör det möjligt att gå in i dokumentet och göra ändringar, motiverade Pierre Esbjörnsson (S) beslutet att inte ge upp hela förslaget.
Ärendet initerades 2013 och 2014 hade Hybride State, som tagit fram plattformen, en workshop för att utarbeta formerna tillsammans med personal.
Som det ser ut i dagsläget finns inget stöd i fullmäktige för att komplettera loggan med Nils Holgersson och gåsen med ytterligare symboler.

skivarp Kommunen har tidigare nekat den nystartade föreningen Jul i byn, som tagit över julmarknaden i Skivarp efter Scouterna, ett ekonomiskt bidrag.
Men på kommunstyrelsens sammanträde i onsdags kväll beslöt politikerna att tjänstemännen ska undersöka saken igen.

Lars Nyström (SD) lämnade in ett initiativärende om julmarknaden mitt under kommunstyrelsens sammanträde.
– Det är inte så många arrangemang i Skivarp. Det vore väldigt tråkigt för Skivarpsborna om de blev av med detta.
Men i skrivelsen hade han inte angett hur mycket pengar kommunen i så fall skulle bidra med.
– Det kan vi ju diskutera här. Men jag tänker mig runt 5 000-10 000 kronor.
Pierre Esbjörnsson (S) förklarade att tjänstemännen redan har hanterat föreningens ansökan om bidrag.
– Vi har sagt nej till dem med anledning av den principen som vi har att kommunen ger bidrag till föreningar som startar upp och sedan i två-tre år. Men när arrangemanget är inarbetat så släpper kommunen sin hand i från dem. Julmarknaden i Skivarp fick stöd i början men nu är det ett inarbetat arrangemang som funnits i många år (16 år, reds. anm.)

Lars Nyström argumenterade vidare för sitt förslag:
– Men här är det nya krafter som tagit över. Jag tycker att man kan ge dem ett stöd det första året.
Pierre Esbjörnsson menade att det inte är en lätt fråga.
– Det är en farlig princip att göra så. Risken är då att föreningarna bara byter namn och styrelse när de inte längre får något stöd.
Magnus Alm (S) påpekade även att ärendet måste utredas av tjänstemännen innan beslut tas.

Pierre Esbjörnsson föreslog att ärendet skulle skickas till kommunstyrelsens arbetsutskott, vilket det också gjorde efter röstning.
– Vi behöver ha en dialog med den nystartade föreningen. Sedan ska vi skyndsamt titta på detta för att kunna fatta ett beslut.

Ordförande för föreningen Jul i byn, Ingrid Book, gläds dock åt nyheten, trots att det inte garanterar att de får något stöd.
– Vilken överraskning! Vi är jätteglada att de tittar på det en gång till. Vi hoppas så klart att vi kan få någonting.
– Scouterna som har drivit julmarknaden tidigare har ju haft en ekonomi bakom sig. Vi startar från noll kronor, så vi behöver varje krona vi kan få för att betala alla utgifter.

Vilka utgifter har ni?
– Vi måste hyra brandstationen, jämfört med Scouterna som har fått låna den gratis. Vi behöver också två tält. Ett får vi låna av byalaget men det andra som vi hyr av Folkets park går på 6 000 kronor. Sedan har vi kostnader för bland annat två clowner, en kör, lotter, fiskdammen och vi kan även behöva hyra högtalare och förstärkning.

Om ni inte får något bidrag, kommer ni att kunna genomföra julmarknaden?
– Vi kommer att genomföra den i vilket fall som helst, om så vi får betala med egna pengar. Vi gör detta för att vi inte vill bli av med julmarknaden. Det är bara det som händer här på vintern, säger Ingrid Book som tillägger att de drar i alla trådar för att få sponsorer och andra bidrag, säger Ingrid Book.

SKURUP

Bouleklubben Boulevarderna i Skurup har utsatts för en skadegörelse. Någon har sparkat ner två staket och dragit ner bänkar och bord. Skadegörelsen inträffade i tisdags mellan klockan 13 och 19.

glimmingehus Hur det var att vara riddare, se upp för falluckor och bo på en borg på medeltiden får man veta på Glimmingehus.

I tidstypisk klädsel berättar Patrik Fält för 30-talet besökare hur det var att bo på Glimmingehus på 1500-talet.
– I falluckorna kunde man hälla allt från tjära och het olja till att tömma pottan. Det sistnämda kanske inte var direkt farligt men ganska otrevligt.
Han berättar med inlevelse om människoöden, finurliga bygglösningar för att skydda sig mot fienden och om tjänstefolkets slit nere i köket där ugnen aldrig var släckt.
Luften är råkall i den ouppvärmda borgen men berättaren är skicklig och rummen får liv när orden studsar mellan väggarna. Det är flera som tar de vidskepliga berättelserna om vildmannen, till sig och hälsar på stenstatyn som står i trapphuset. Han är den jätte som sägs ha byggt den stora borgen, för en så stor byggnad kunde väl inte en små människor ha byggt, resonerade man enligt sägnen.
Men det var riddaren Jens Holgersen Ulfstrand som lät bygga borgen till sitt hem 1499. Det är i dagsläget den bäst bevarade medeltidsborgen i Norden enligt Riksantikvarieämbetet som förvaltar byggnaden.
1676 började soldat Johan Hinske att riva borgen. Men han hann inte så långt innan danskarnas attack på Ystad stoppade arbetet och soldaten återvände till sitt regemente.

Erikslund På Erikslunds bygdegård var det höst- och julmarknad i går.
En träffpunkt för byn som drar utsocknes.

Efter någon timme hade 160 personer handlat eller ätit lunch, innan dagen var slut väntades cirka 300 besökare komma. Södra Skånes första julmarknad är en social historia där närapå hälften av besökarna kommer från närområdet och har dansat, firat födelsedagar och umgåtts i lokalen i decennier. Första helgen i november kommer byborna i Erikslund också, men det är ett av årets två publika tillställningar, så det kom köpsugna Skåningar från många platser.
Ett tjugotal hantverkare sålde glas, stickat, bakat, sytt och stöpta ljus, tomtar och presentartiklar bland många andra saker.
Marknaden har en blandning av hösttema och jul, för närmare julen är lokalen ofta alltför upptagen. Det är en förening med gemenskap och många arrangemang på gång berättar kommittémedlemmarna Ronny Persson och Anders Persson. Besökarna jagade inga särskilda produkter, de lät ögonen fara över frestelserna i fagra färger. Det viktiga var ”att komma hem”. ”Det känns som hemma”, förklarade den ena efter den andra om den lilla marknaden som har decennier på nacken nu.

Skurup Bilinbrotten ökar i Skurups tätort. Totalt har polisen fått in 19 anmälningar under oktober i år jämfört med 3 samma tid förra året.
– Vi kommer tills vidare att ha ökad beredskap i Skurup nattetid, säger kommunpolisen Sara Schön.

Polisen har reagerat på att siffrorna för bilinbrott har rusat iväg.
– 19 bilinbrott i Skurup är en hög siffra, säger Sara Schön.
Det är de nordöstra delarna av Skurups tätort, det vill säga villagator och garageuppfarter öster om Kyrkogatan och Svaneholmsvägen, som just nu är extra drabbat av bilinbrott. Men även pendlarparkeringen vid E65:an.
– Det kan vara ligor som är i farten, men också lokala tjuvar. Det är bara något vi kan spekulera i än så länge.

Totalt handlar det om tio företagsbilar och sex privata bilar samt en husvagn som har drabbats av stölder genom inbrott. Ytterligare två bilar har blivit utsatta, men där har tjuvarna inte lyckats stjäla något.
– Från företagsbilarna har man kommit över verktyg bland annat och från de privata bilarna har man tagit väskor och kläder som man lämnat kvar, säger Sara Schön.

De flesta inbrotten har skett nattetid.
– Ägarna har parkerat sitt fordon på eftermiddagen och på morgonen därpå har de upptäckt att de haft inbrott. Tjuvarna har krossat rutor eller tagit sig in genom att bryta upp dörrar eller bagageluckor.

Polisen kommer nu att förstärka sin beredskap nattetid i Skurup tills vidare.
– Det är för att öka tryggheten, men även i hopp om att vi ska få tag i gärningsmännen, säger Sara Schön.
Hon vill även råda Skurupsborna att vara uppmärksamma på tjuvar.
– Försök hjälpa varandra att hålla koll. Ser man en misstänkt bil eller person i området nattetid, så tipsa gärna dina grannar och polisen.

Vad kan man själv göra för att förebygga bilinbrott?
– Lämna inte värdesaker i bilen och har man har möjlighet, så ställ in bilen i garage. Men måste man ha bilen ståendes ute ska man tänka på att ha bra belysning, det avskräcker.
– De som förvarar saker i företagsbilar ska tänka på att märka eller fotografera det som är dyrbart. Skulle vi påträffa misstänkt stöldgods så behöver vi något att gå på för att kunna spåra det till ägaren.

Skurup Fler fasta anställningar, en utfasning av hyrläkare och kontinuitet för patienterna. Det är målet när vårdcentralen i Skurup nu får två seniora läkare som ska handleda läkare under utbildning.

Region Skåne har som övriga landsting runt om i Sverige svårt att rekrytera specialistläkare i allmänmedicin till primärvården.
– Den största problematiken ser vi här i den östra delen av Skåne. Orsaken är det finns för få specialistläkare och många väljer att bosätta sig i västra Skåne, säger Karin Melander, divisionschef för primärvården i Skånevård Kryh som omfattar elva kommuner i östra Skåne.

Det gör att flera vårdcentraler, särskilt på mindre orter som Skurup, är beroende av att hyra in läkare.
– Att hyra in en läkare kostar nästan dubbelt så mycket som en fastanställd läkare. Det blir kostsamt samtidigt så drabbar det patienten som tvingas träffa nya doktorer, säger Karin Melander.

För att bryta trenden införs nu ett nytt koncept med utvecklingsvårdcentraler – och Skurup är först ut.
– Det innebär att vi anställer seniora läkare i pensionsåldern för att vara handledare till utbildningsläkare. Det är ett sätt att kunna ha fler utbildningsläkare på en enhet som är lågt bemannad, säger Birgitta Landin, processledare i Kryh.

Vad innebär det här för Skurupsborna?
– Det har under en längre tid varit en väldigt skör situation i Skurup med få fasta läkare. Nu kommer vi att ha fler läkare på vårdcentralen, vilket innebär att kontinuiteten och tillgängligheten blir bättre, säger Karin Melander.
– En utbildningsläkare stannar längre än vad en hyrläkare gör, säger Birgitta Landin.

Hur kommer det sig att ni börjar med Skurup?
– Vi hade tidigare ett utbildningscentrum i Ystad, men vi fick stängda den när Socialstyrelsen ändrade reglerna för svenskabehörighet för att få svensk läkarlegitimation. De två seniora läkare som arbetade med handledning ville gärna fortsätta med liknande uppdrag och de bor också inom rimligt avstånd, säger Birgitta Landin.
Nu letar man även efter fler seniorläkare som kan tänka sig uppdraget att handleda utbildningsläkare.
– Tanken är att vi ska överföra konceptet till fler vårdcentraler, säger Birgitta Landin.

Genom att kunna erbjuda kvalificerad handledning för utbildningsläkare på vårdcentralen i Skurup hoppas man få fler fasta läkaranställningar på sikt.
– Vi hoppas att detta ska få utbildningsläkare att söka sig till Skurup och att de sedan ska vilja stanna kvar på orten när de är färdigutbildade, säger Karin Melander.

När kan satsningen dra igång?
– Vi hoppas kunna dra igång efter helgerna i januari. Vi hoppas ganska snart kunna rekrytera fler utbildningsläkare, säger Birgitta Landin.

Hur länge ska den vara igång?
– Så länge vi behöver det. De seniora läkarna stannar tills vårdcentralen själv klarar uppdraget. Därför går det inte att säga hur länge. Vi gör det för att Skurupsborna ska kunna ha en fungerande vårdcentral även i framtiden, säger Birgitta Landin.

SKURUP Det kommunala bostadsbolaget Skurupshem vill höja hyrorna med 2,5 procent från och med den 1 januari 2017.

– Jämfört de andra yrkanden som vi har fått in så ligger det här nästan en procent över, så det är det största kravet som vi har fått in hittills, säger Joakim Lund, förhandlingsledare på Hyresgästföreningen i södra Skåne.
Föreningen och Skurupshem ska träffas i nästa vecka för att förhandla om de nya hyrorna för ungefär 1 000 lägenheter.
– Vi ska gå igenom det ekonomiska underlaget som vi har fått från dem. På mötet vi vill veta varför de sticker ut så här mycket, så de får förklara varför de behöver genomföra en sådan stor höjning.
Joakim Lund säger att det kan finnas olika anledningar som ligger bakom.
– Det kan vara stora taxehöjningar, underhåll eller att det har hänt något särskilt. Skurupshem är ju ett litet bolag och vissa åtgärder kan kosta väldigt mycket pengar.

Skånskan har till exempel berättat om problemen med för höga kopparhalter i vattnet i Flintebro och förra året krävde mark- och miljödomstolen att Skurupshem genomförde åtgärder.
– Men vi får helt enkelt ta ställning till bolagets förklaring när vi ses och se om vi anser att deras yrkande är rimligt.

Hyreskravet på 2,5 procent är tänkt att börja gälla från den 1 januari nästa år.
– Det ser exakt likadant ut som förra året, säger Joakim Lund, som medger att han blev förvånad.
– Vi förväntar oss låga höjningar generellt, eftersom det råder goda tider nu för fastighetsägarna.

Även om Skurupshem begärde en hyreshöjning på 2,5 procent det här året så slutade det efter förhandlingar med Hyresgästföreningen att hyrorna höjdes med 0,75 procent från och med 1 mars.
Då infördes också en systematisk hyressättning. Alltså att lägenheternas standard och storlek får betydelse för storleken på hyran. Det innebar att hyresgästerna fick mellan 0 och 200 kronor högre hyra per månad beroende på var och hur de bodde.
Skånskan har sökt Skurupshems vd Anders Nilsson med anledning av kravet på hyreshöjningen, men han har avböjt att kommentera innan förhandlingen.

Skurup Den 53-årige styvpappan la sig i när den 25-årige mannen bråkade med sin mamma. Det gillade inte styvsonen som skallade honom och sedan hotade att döda honom med en kniv.
Nu döms 25-åringen för misshandel, olaga hot och narkotikabrott.

Händelsen ägde rum i december 2015. Styvpappan hade hämtat pizzor och när han anlände till bostaden bråkade hans sambo med sin 25-årige son, som var påtänd. När han sa till styvsonen att han skulle tänka på vad han sa till sin mamma blev han skallad.

Styvpappan säger i förhör att han tog tag i styvsonen och höll honom fast mot golvet för att sambon och de andra barnen i bostaden skulle hinna sätta sig i säkerhet. Eftersom styvsonen kämpade emot slog han honom två gånger i ansiktet, varav att han hoppades på att det andra slaget skulle ”förblinda” honom en stund. Under tiden som styvsonen kvicknade till hann han ta sig ut ur bostaden, gömma sig och larma polisen.

Medan styvsonen letade efter honom skrek han att han skulle sprätta upp styvpappan med en kniv när han låg och sov. När han inte hittade styvpappan ringde han på hos grannen, som övertalade honom att släppa kniven.
Både styvsonen och styvpappan greps för misshandel.

Ystads tingsrätt dömer 25-åringen för misshandeln men styvpappan frikänns, då rätten anser att han fruktat för sitt liv och handlat i nödvärn.

Recension

Gryningspyromanen – en berättelse om hämnd är skriven av David Vidlund, brandingenjör i grunden, och Monica Walldén, journalist som specialiserat sig på brandsäkerhet.
Ulf Borgström kallas Gryningspyromanen – trots att han endast dömts för tre bränder. Å andra sidan har Ulf Borgström påstått att han anlagt 200 bränder. Och efter att ha läst den här boken tror jag inte att han överdrifter. Blir snarast rädd för motsatsen.

Berättelsen om Ulf Borgström börjar när han föds i Malmö i november 1963 och följer sedan hans uppväxt i ett splittrat hem präglat av en våldsam och skrämmande styvfar. Det är svårt att inte hålla med författarna när de talar om en fruktansvärd uppväxt och samhällets ständiga svek. Ett svek som ledde till att Ulf Borgström började avsky samhället och att han senare sökt efter hämnd.
I ung ålder inledde Ulf Borgström sin kriminella bana med olika småbrott. Med tiden blev han telesabotör, datahacker och mordbrännare.
Att författarna har 1 000 timmars research bakom sig märks tydligt i kapitlet om Ulf Borgströms bilresa från Skåne till Dalarna under 2005. De har närmast kartlagt honom – och bränderna som följde i hans hjulspår, däribland den som ödelade Emils snickeboa.

– Det finns få personer som har varit övervakade av polis som han och ändå lyckats genomföra så pass många allvarliga brott, sade Leif GW Persson i en kommentar om Gryningspyromanen. Och jag är böjd att hålla med. Framför allt blir författarnas beskrivning av tiden i Ystad mellan 2008 och 2010 närmast tragikomisk. Som mest var det 70 poliser som försökte punktmarkera Ulf Borgström. Ändå brann det med jämna mellanrum.
Som gammal kriminalreporter kände jag till ganska mycket om Ulf Borgström – även om jag inte själv skrivit så många artiklar i ämnet. Ändå chockas jag uppriktigt av att läsa den totala sammanfattningen av de brott han misstänks vara inblandad i. För det tål att upprepas: misstänks – han har bara blivit dömd för tre bränder.

Mycket av materialet kommer självklart från den långa rad av polisprotokoll som upprättats i Ulf Borgströms namn. Men författarna har även pratat med grannar, vänner och familjemedlemmar – varav brodern, numera hederlig egenföretagare, synes vara den viktigaste källan.
En nyhet för mig var att det fanns ett mönster avseende brandplatserna. Ofta brann det på gator med anknytning till trädgårdar eftersom styvfadern tvingat honom till blomplockning. Och det finns andra exempel med bränder på platser som kan kopplas till påstådda oförrätter i Ulf Borgströms liv.

När författarna nått fram till sommaren 2011 då Ulf Borgström slutligen döms till åtta års fängelse, bland annat för grov mordbrand på Bollhusgatan i Ystad, övergår boken till att bli mer analytisk.
Författarna kritiserar rättssystemet och förespråkar alternativa utredningsmetoder. Enkelt uttryckt bygger dessa på sannolikhetsberäkningar, vilka enligt författarna, visar att det är större chans att få sju rätt på lotto än att Ulf Borgström inte har något med de granskade bränderna att göra.
Tja, när Ulf Borgström åkte in – då slutade det att brinna. Frågan är naturligtvis om en sannolikhetsberäkning kan godtas av det svenska rättssystemet. Skyldig bortom rimligt tvivel, heter det. Och när gärningsmannen inte tas på bar gärning eller kan bindas till platsen av teknisk bevisning – ja, då går det ju inte att utesluta en alternativ gärningsman.
– Bränder är djävligt svåra att utreda, bevisningen har för fan brunnit upp, sade en gammal polis till mig vid något tillfälle.
Men klart är att det finns en lång rad av misstänkta bränder som inte är preskriberade.

Hittills har Ulf Borgström kostat det svenska samhället minst en miljard kronor. Enligt författarna, som hänvisar till amerikanska experter, lär den notan bli dyrare.
Gryningspyromanen passar nämligen in i profilen för en hämndmordbrännare. Och en hämndmordbrännare ger inte upp sin brottsliga verksamhet.
Med så mycket fakta blir berättelsen om Gryningspyromanen lite tung emellanåt. Men maken till intressantare, tillika mer skrämmande läsning får man leta efter.

Läs mer: Gryningspyromanen misstänks för hundratals bränder
Läs mer: Gryningspyromanen har avtjänat sitt straff
Läs mer: Gryningspyromanen kom till redaktionen

Skurup Just nu pågår en utredning om hur infrastrukturen ska se ut vid en utbyggnad av Pilgården.

Det är en nöt som kommunen måste knäcka innan man kan bygga ut fastigheten i dess fulla potential, med 400 bostäder, en förskola och en skola.

I viss utsträckning kan mindre bebyggelse av fastigheten bli aktuell utan att ny infrastruktur är klar, och då utan detaljplan, men det har ingenting med relationerna till länsstyrelsen att göra uppger både planarkitekt Jennie Luthander och kommunstyrelsens ordförande Pierre Esbjörnsson (S).
– Vi kan bygga en förskola, eller 50-60 bostäder utan ny infrastruktur men inte en skola, en förskola och 400 bostäder, säger han och tillägger:
– Det skulle innebära cirka 2000 bilar per dygn som rör sig i området.

Läs mer: Reparerad relation till länsstyrelsen