Skivarp Scouterna slutar arrangera julmarknaden i Skivarp efter 16 år.
Men nu står det klart att den nystartade föreningen Jul i byn, med Ina Persson, Karolin Bösgård och Ingrid Book i spetsen, tar över.

I mitten av september gick Scouterna ut med att de inte längre orkade hålla i julmarknaden. Ina Persson, som driver en butik i byn, började kolla med fler bybor om de inte vill hjälpa till med att ta över arrangemanget.
– Jag tyckte att det skulle vara tråkigt om traditionen med julmarknad i byn försvann.
Karolin Bösgård och Ingrid Book nappade på idén och bara några dagar senare hade de bildat föreningen Jul i byn. Och förberedelserna för deras första marknad pågår för fullt.
– Mycket kommer att vara sig likt, knallar som säljer hantverk och olika produkter, lotterier, musik, körsång och dans kring granen – och tomten kommer så klart också, säger Ina Persson.
Marknaden brukar öppnas av ordförande i fullmäktige, men i år ska en ny person axla uppdraget.
– Det lite hemligt än så länge vem det är, säger Ina Persson.

Dessutom blir det inget luciatåg.
– Luciatåg kan man se på så många ställen i kommunen och vi tror inte att det är det som har lockat folk till julmarknaden här i Skivarp. Vi vill i stället fokusera mer på barnen. Vi har hyrt in clowner och det kommer även att bli fiskdamm, säger Ingrid Book.

Föreningen har bara funnits i en månad och eftersom de inte har fått registreringsnumret har de inte kunnat registrera fler medlemmar än.
– Men på vår Facebooksida Jul i byn Skivarp har vi just nu 68 medlemmar, så vi hoppas att lika många eller fler kommer att ansluta sig, säger Karolin Bösgård och fortsätter:
– Planeringen kan vi göra, men att resa tälten måste vi vara fler på. Och det finns många andra saker som man kan hjälpa till med.

De fick ta över kontaktuppgifter till de tidigare knallarna och Sten Wemmert från Scouterna stöttar även nu i början. Men eftersom föreningen är nystartad började de med noll i kassan. Skurups kommun har beslutat sig för att inte bevilja de 10 000 kronor som föreningen har ansökt om.
– Julmarknaden i Skivarp är ett väletablerat arrangemang som Scouterna tidigare har hållit och de har inte fått något stöd från oss på många år. Vi går in och stöttar nya arrangemang som vi tror kan gynna allmänheten i Skurups kommun. Jag är övertygad om att den här föreningen kommer att få ekonomisk bärighet utan vår hjälp. Det är ett fantastiskt arrangemang och därför kommer vi att hjälpa till med marknadsföring, säger kommundirektören Marcus Willman.
– Kommunen har att inte ge oss något stöd, trots att vi är en ny förening som håller i detta, säger Karolin Bösgård.

Men andra sponsorer, både gamla och nya, har meddelat föreningen att de ställer upp. Bland annat Sparbanken, Skivarps GIF, Ica och Fin hos Sofie och privatpersoner.
– Men nu behöver vi få in fler betalande medlemmar, så att vi kan garantera att vi kan ordna marknaden även nästa år, säger Karolin Bösgård.

För att julmarknaden behövs är de eniga om.
– Pantoffelmarknaden som var nyligen var väldigt uppskattad och det är viktigt att det händer saker i byn, säger Ina Persson.
Julmarknaden Jul i byn äger rum i Skivarp på torget vid gamla brandstationen den 3 december klockan 14-17.

Skurup En hög med trädgårdsavfall och skräp började brinna och spred röklukt vid Nils Holgerssonskolan under torsdagsmorgonen.

Det var en väktare som känt röklukt vid 05.15-tiden och slog larm .
Väktaren kunde inte lokalisera branden, men när räddningstjänsten kom fram upptäckte man att en hög med trädgårdsavfall och annat brännbart stod i lågor utomhus.
– Det är ett stort område men det ska tillhöra skolan på något sätt, säger Måns Krook, inre befäl på Räddningstjänst Syd.
Vid 07.20-tiden var branden helt släckt.
– Vi fick vara där en bra stund innan vi fock det helt släck

Röklukten från branden spred i hela närområdet kring skolan.

Skurup En bilist tvingades tillkalla hjälp sedan motorn i hans bil börjat brinna under torsdagsmorgonen.

Enligt räddningstjänsten körde bilisten på vägen mellan Slimminge och Skårby nära Trunnerup då bilens motor började brinna.
Ingen person skadades i samband med händelsen.
Larmet om branden kom klockan 06.44.

Polis och räddningstjänst larmades strax efter klockan 12.30 till Villie med anledning av brand i en byggnad på Rydsgård

Enligt larmet till SOS brinner det genom taket. Räddningstjänsten är på plats med en särskild tankenhet

Skurup En mindre brand utbröt i en lantgård vid Villie vid 12.30-tiden på torsdagen.

Vid 13-tiden hade räddningstjänsten precis anlänt till brandplatsen, en kringbyggd gård.
– Man har släckt ner det mesta och håller på med kontroller, säger Håkan Månsson, inre befäl på Räddningstjänst Syd.
Enligt Håkan Månsson var det en halmbrännare som fattat eld vilket orsakade kraftig rökutveckling.

Räddningsstyrkor från Skurup, Ystad och Trelleborg larmades till platsen.

Skurup Skräcken för onda clowner sprider sig på Skurups skolor. På Nils Holgerssongymnasiet larmade elever trygghetspersonalen på skolan efter att ha blivit skrämda av en clown.
Därför beslöt kommunens säkerhetschef att väktare skulle patrullera på skolorna under fredagen.

Under torsdagen delades inlägg från Instagram där någon har kallat sig för Skurupsclownen och hotat att komma till flera av kommunens skolor för att skrämma barn och ungdomar. Och vid 22-tiden samma dag larmade elever på Nils Holgerssongymnasiets internat trygghetsväktaren om att de blivit skrämda av en clown.
– Vår trygghetsvärd åkte ner till elevernas hus vid flera tillfällen under kvällen och natten. Han har inte sett någon clown, men han stoppade en bil med ungdomar som körde på skolans område. De går inte på skolan och de sa att de letade efter clowner. Men de blev ombedda att lämna skolans område, säger Martina Gregorius, biträdande rektor på Nils Holgerssongymnasiet.

Kommunens säkerhetschef Malin Ekblad fick information om händelsen på torsdagskvällen och bestämde tillsammans med chefen för skol- och utbildningsförvaltningen och en kurator att säkerhetsåtgärder skulle vidtas.
– Vi vet ju inte om det kommer någon eller inte. Men elever och föräldrar känner sig oroliga och då måste vi ta den oron på allvar.
Under skoltid på fredagen patrullerade väktare på Rutgerskolan, Mackleanskolan, Mariaskolan, Alléskolan och Östergårdsskolan.
– Nils Holgersson fick erbjudande om väktare, men de gjorde bedömningen att de med sin personaltäthet klarar att av att hålla koll.

Gymnasiet började i april med att ha en trygghetsvakt i tjänst nattetid.
– Man kan ringa honom om och skolvärdarna och även mentorer och vi rektorer om man känner oro, säger Martina Gregorius.
Om väktare ska finnas på skolorna nästa vecka är oklart.
– Vi får nu se om det här fortsätter och ta ställning till det då om det finns ett fortsatt behov. Det är inte helt enkelt att göra en bedömning av hot som kommer i sociala medier, säger Malin Ekblad.
Om clownen uttrycker någon form av hot kan det betraktas som ett olaga hot eller ett ofredande. Polisen har inte fått in några anmälningar från Skurupsbor som drabbats, men Johan Håkansson, chef för polisområde södra Skåne, säger att de tar hoten på allvar.
– Man kan tycka att det är roligt att skrämma folk. Men ett sådant uppsåt kan rubriceras som olaga hot och på straffskalan kan det resultera i ett års fängelse. Det kanske man inte tänker på när man trycker iväg något på internet.

Även om hoten inte skulle leda till något påverkar de människor, säger Johan Håkansson.
– Det kan ju finnas de som inte vågar gå ut på grund av detta.

ABBEKÅS Från en tolv meter hög väderstation i Abbekås hamn ska solskenstimmar, men även vindar, nederbörd, temperatur och havsnivåer mätas.
En bygglovsansökan har lämnats in av företaget Sydkustsol som vill dra igång mätningarna till sommaren 2017.

Att solen lyser över Sydkusten råder det ingen tvivel om, men hur ofta är rätt oklart anser den ekonomiska föreningen Sydkustsol som bildades i februari.
Nu söker initiativtagarna bakom, Per-Olof Olsson, Hörte, Anders Kristiansen, Bingsmarken samt Hans Hallgren, Östra Vemmenhög, bygglov för att uppföra en tolv meter hög mast med en mätstation som placerad på den yttersta pirarmen i hamnen i Abbekås ska övervaka kusten.

– Vi hoppas att intresset ska finnas för att teckna andelar i företaget. För i nuläget är projektet inte på långa vägar finansierat.
Det säger Anders Kristiansen, lokalpolitiker men i detta sammanhanget privat företagare, som i funderingar och samtal kring att det tycktes saknas mer detaljerade och tillgängliga väderuppgifter från södra Skåne nu realiserar tankarna på en mätstation på Sydkusten.

Idén är att samla in uppgifter om vädret, både vindar, vindriktning, vindstyrka liksom vattentemperatur och nederbörd längs sydkusten i Skurups kommun. Just soltimmarna tänker sig Sydkustsol är data som framför allt besöksnäringsföretag som hotell, restauranger eller andra verksamheter kan få tillgång till för att marknadsföra sig som en solsäker plats för besökare.
Man ser även privatpersoner som en målgrupp för att använda solskenstiden på sydkusten som ett sätt att påvisa det förträffliga i sitt hus placering vid uthyrning eller en försäljning.

Sydkustsol har konsulterat SMHI för rekommendation av teknik och utrustning för mätstationen. Från masten i hamnen är det tänkt att den data som samlas in ska föras vidare via det mobila nätet till en server för lagring och bearbetning. Dagsaktuell väderdata ska sedan redovisas på Sydkustsols egen webbsida.
– Mycket data om väder är ju idag helt gratis och jag vet i nuläget inte i vilken lösning vi landar i hur vi ska kunna ta betalt för tjänsten, medger Anders Kristiansen.
Samtidigt påpekar han att huvudfokus för de tre initiativtagarna inte är att tjäna pengar på stationen men att det ändå ska gå ihop sig ekonomiskt.
175 000 kronor har Sydkustsol kalkylerat med att satsningen kostar och förhoppningen står nu till lokala företagare med intresse att köpa andelar i projektet samt att Skurups sparbank är villig att stötta projektet ekonomiskt med ett bidrag.
– Självklart hoppas vi även att Skurups kommun är intresserade av projektet och att man ger masten ett bygglov, säger Anders Kristiansen avslutningsvis.

Skurup I helgen är det Skurups marknad som innehåller det mesta som brukar finnas på en marknad. Årets version innehåller mycket mat, allt från viltkorvar och ost till hemkokade karameller och bakverk.
Trots att Skurup har mycket handel är få av knallarna från Skurup.
– Det hade varit trevligt med mer närodlat, sa Roland Hansson, marknadsansvarig.

Ett femtiotal knallar fanns på plats när Skurups marknad öppnade på lördagsmorgonen. Skurups marknad är tre gånger om året. Det är den första skånska marknaden på våren och den sista på hösten. Däremellan kommer sommarmarknaden.
Blåsten ställde till det för en del handlare under lördagen och marknadsansvariga befarade att det kanske skulle komma färre besökare än vanligt.

Trots femtio inbokade knallar hade fler kunnat få plats. Det beror inte på att intresset inte finns, utan att arrangörerna är noggranna med att det ska bli ett brett utbud.
– Vi säger nej till en del av de som säljer samma saker, berättar Roland Hansson. Man kan inte bara räkna pengar in, utan det ska helst vara ett varierat utbud.
Skurups Smakgata lockade tidigare i höst både folk och lokala producenter. Roland Hansson kan med den bakgrunden tänka sig mer variation till nästa år.
– Det hade varit trevligt med mer närodlat även här, säger han. Kanske kan vi bjuda in dem speciellt i framtiden. Lite nytänkande är inte fel. Jag hade också kunnat tänka mig lite mer hantverk, som det var förr.
En kategori av säljare som man inte är intresserad av är telefonförsäljare.
– De är bannlysta, säger Roland Hansson. Att vi tog bort dem gjorde publik och knallar nöjda, och flera marknader har tagit efter.

En handlare som brukar vara på alla Skurups marknader är Ingrid Borg Persson i ”Den lilla korvkiosken” från Tollarp.
– Det här är en bra marknad med bra arrangörer, för här är det ordning och reda, säger hon.
Två av de mer lokala handlarna var John Ryding med sin mobila kaffevagn som pendlarna är vana att se vid stationen i Skurup och Ingegerd Hansson från Karlsborgsbagaren i Rynge.
– Det är fantastiskt roligt att stå på marknad, säger Ingegerd Hansson.
I dag söndag finns det fortfarande möjlighet att handla och smaka på Skurups marknad. Öppettiderna är 10-17.

Skurup Ett hemtjänstens hus skulle kunna skapas vid Svantorget. Det är en idé kommunen jobbar på i nuläget.

För snart ett år sedan aviserade politiker att de hörsammat hemtjänst chefernas önskemål om att få samla hemtjänstens fyra enheter i en gemensam. Sökandet för att hitta en lämplig lokal satte i gång.
I nuläget pågår förhandlingar med fastighetsägare Bösarps grus- och torrbruk för att använda lokalerna vid Svantorget för ändamålet.

Ett hemtjänstens hus skulle enligt arbetshypotesen ligga i Ystads Allehandas tidigare lokaler samt dagligverksamheten som ligger vägg i vägg.
Dagcentralen i sin tur skulle flytta några meter över torget och flytta in i Postens gamla lokaler.
– Tidigare var hemtjänstens hus ett önskemål från verksamheten, nu är det en nödvändighet utifrån det nya hälso- och sjukvårdsavtalet, säger kommundirektör Marcus Willman.
Vid senaste kommunfullmäktige beslutade Skurups kommun att sälla sig till de skånska kommuner som tecknat ett nytt avtal med Region Skåne. Det nya avtalet är riktat till alla Skånska kommuner och innan årsskiftet väntas kommunerna ha tagit ett formellt beslut i frågan.

Avtalet omfattar ansvarsfördelningen inom de områden där kommunerna och Region Skåne har ett delat sjukvårdsansvar.
– Vård som tidigare utförts på sjukhus ska nu utföras i hemmet i större utsträckning, säger Marcus Willman och fortsätter:
– Det är också så att hemteam för sjukvård och vård- och omsorg ska bildas och läkarstöd i hemmet utökas.

– Vi måste samordna insatser än mer än tidigare, konstaterar han.
En arkitekt jobbar med kommunen och fastighetsägaren Bösarps grus- och torrbruk för att anpassa lokalerna. Förhandlingar pågår med fastighetsägaren.
– Det hänger på om vi får ihop den ekonomiska kalkylen, konstaterar Willman.

I samband med de planerade förändringarna vid Svantorget finns bibliotekets mångåriga förfrågan om utökat utrymme också med.
– Det finns med i förslaget att utöka ytan något, säger Willman.

Skurup Kommunen har ändrat sitt mål för inflyttningen – till att uppnå en procent under hela mandatperioden.
– Vi såg att det fanns en brist i framförhållningen vad gäller planberedskapen, säger KS-politiker Magnus Alm (S).

I samband med budgetarbetet efter förra valet upptäckte det nya minoritetsstyret att framförhållningen på detaljplanesidan var för låg för att det skulle vara möjligt att realisera en inflyttning om cirka 150 personer om året. I budgetarbetet ändrades kommunens mål till att omfatta en procents inflyttning för hela mandatperioden.
– Vi har prioriterat detaljplanearbetet och nu har det börjat byggas så smått, säger Magnus Alm (S) som är verksam i både kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsberedningen och Skurups kommunala AB.

I viss mån delar han revisionens kritik om organisatoriska brister på så vis att det vid övertagandet för S-styret inte fanns en organisation som ”fungerade fullt ut”:
– Vi kartlade hur vi skulle jobba med de här frågorna, såg stora brister och har gett Pierre Esbjörnsson (S) ett säruppdrag att jobba med de här frågorna, säger Alm.
På tjänstemannasidan är förändringar på gång. Serviceförvaltningen har delats upp i två enheter för att få en renodlad samhällsbyggnadsenhet med en egen chef. Rekrytering pågår av en chef till serviceförvaltningen som helhet.
– Vi såg brister på en övergripande tjänstemannanivå, konstaterar Alm.

Däremot tycker han att kritiken är orättvis vad gäller bristande styrning från politiken gentemot tjänstemännen.
– Vi har daglig löpande dialog, även rörande strategiska frågor.
Ett övergripande politiskt organ finns redan i nuläget också i och med att samordningskommittén träffas fyra gånger per år, och har denna fråga på sin dagordning. I kommittén ingår presidierna för alla politiska organ och cheferna inom förvaltningarna. Alm tycker att det forumet fyller funktionen rent organisatoriskt.
– Men vi ser över nu hur vi kan göra mer djupdykningar inom vissa områden för att skaffa mer kunskap.

Skurup Revisionen har granskat kommunens arbete med strategisk markanvisning för att möjliggöra inflyttning till kommunen.
Kritiken är hård. Det finns ingen antagen strategi och målet om en procent per år kommer inte uppnås.

Lekmannarevisorerna har gett konsultföretaget EY, Ernst & Young, i uppdrag att se över kommunens arbete med strategisk markanvisning för hur man ska uppnå målet att öka befolkningen med en procent per år, cirka 150 personer.
EY gör bedömningen att kommunstyrelsen inte har en ändamålsenlig styrning, att det finns brister i exploateringsprocessen och det är otydligt vem som leder arbetet.
”Med bakgrund i att vi tidigare uppmärksammat och påtalat liknande brister ser vi extra allvarligt på det som framkommit i granskningen”, skriver kommunrevisionen till fullmäktige där uppgifterna presenterades vid senaste mötet.

Den granskade perioden sträcker sig från 2002 till 2014.
– Egentligen fram till 2016 också, för det har väl inte hänt något sedan S började leda kommunen, säger lekmannarevisor Bertil Nordström (M) och tillägger:
– Men ansvaret blir proportionerligt sett mindre för dem, samtidigt som det uppdagade behovet ökar graden av angelägenhet att göra något åt det.
Målet om att öka befolkningen med cirka en procent av den nuvarande befolkningen varje år är ett gammalt mål som funnits med åtminstone denna och förra mandatperioden konstaterar Nordström.
Med tanke på kommunens geografiska placering mellan en livaktig östkust och en ännu mer arbetsintensiv västkust, med bostadsbrist, borde det inte vara så svårt att locka till sig nya invånare anser kommunrevisionen.
– Det är pendlingsavstånd och det borde vara lätt att växa, om man bara tillhandahöll mark, säger Nordström och tillägger:
– Vi är sämst på tillväxt i närområdet.

Kommunen har 250 hektar mark till sitt förfogande.
– Det är i och för sig inte så dåligt men det är jordbruksmark där det finns motstånd från länsstyrelsen, så det finns fler hinder än ovilja att övervinna. Men det ingår i det politiska arbetet att övervinna motstånd, betonar Nordström.
Kommunrevisionen har föreslagit kommunstyrelsen att säkerställa att en näringslivsplan antas och att det i den tydligt framgår vilka mål som kommunen ska arbete mot, hur dessa ska mätas och återrapporteras.
Kommunstyrelsen ska svara revisionen senast i mitten på januari.

Skurup – Prata inte för tyst. Tänk er att det sitter gamlingar som jag i publiken som ska kunna höra er om myggan skulle gå sönder, säger dramapedagogen Cathrina Nordin från amatörteatergruppen Komdra som börjat med dramakurser för ungdomar på Gummifabriken i Skurup.
Under en och en halv timme får gruppen öva på att gå in olika roller, uttrycka känslor, berätta historier – och inte minst våga gå över gränsen för det som kan kännas lite pinsamt eller läskigt.

Vattenflaskor ställs på golvet i spegelsalen. Cathrina Nordin tar plats på golvet och förvandlar alla till stela spagettis i en kastrull.
– Vattnet kokar, känn att ni blir mjuka och slappa i kroppen. Tillslut är ni så mjuka att ni sjunker i hop.
Ett duns uppstår av kroppar som faller ihop på golvet.
Sedan radas stolar upp i rummet. Alla deltagare får testa på att presentera sig själva framför de andra som agerar publik.
– Säg det första ni kommer på. Och tänk på att titta på alla i publiken så att ingen känner sig utanför, instruerar Cathrina Nordin.
Tioåriga Mira Warell, från Lindeby, harklar sig lite och säger sedan med hög stämma:
– Hej, jag heter Mira – och jag älskar glass!
Hon fnissar lite.
– Det känns lite pinsamt.
Cathrina Nordin är snabb med att berömma.
– Det är bra, då blir man modig. Jag var jätteblyg när jag var liten, men det går att träna bort.
Mira Warell berättar sedan att hon använder ett knep när hon ska uppträda inför publik.
– Om jag är nervös och rädd för att göra fel, då tänker jag att alla andra är nakna.

Tioåriga Lina Westerdahl, från Rydsgård, har hållit på med teater i tre år och berättar att hon nappade på en gång när hon fick veta om den här kursen.
– Jag vill bli skådespelare, och här får jag chans att lära mig ännu mer saker.
Elise Svensson, 22, instämmer. Hon har hållit på med teater sedan hon var sex år gammal och har medverkat i uppsättningar på Malmö stadsteater, i Nils Holgerssonsteatern och i en Wallanderfilm.
– Jag och min syrra som är 18 brukar gå hit tillsammans. Jag funderar på att läsa någon teaterutbildning och det här ger erfarenhet. Men man lär sig också att bli mer bekväm med att prata inför folk, säger hon.

Deltagarna får även träna på att skapa berättelser. En av dem får komma på början och sedan får de andra fylla i efter hand. Allt improviseras i stunden. Kreativiteten bubblar och även om det är på allvar går skratten inte att hejda. Snart har de en hel hög av manus och innan de hunnit fundera så mycket har de hunnit spela både en, två och tre egna korta uppsättningar.

Göran Pettersson, Komdras projektledare, har följt dagens träning.
– Vi hoppas kunna fånga upp de som vill lära sig spela teater. På sommaren gör vi Nils Holgerssons underbara resa i Västra Vemmenhög och olika uppsättningar på Svaneholm, och vi behöver alltid hitta nya krafter som är intresserade av att vara med.

Dramakursen för ungdomar, omkring 10-22 år, hålls på Gummifabriken på tisdagskvällar klockan 18-19.30. Ingen anmälan krävs, men de som vill vara med får gärna komma en kvart innan.

Skurup Lärare i Skurup kan få ökad lön med hjälp av statliga pengar i en ny reform.
60 procent av lärarna är behöriga att söka.

Statliga lärarlönelyftet börjar gälla i höst och för Skurups kommuns del innebär det att 4,4 miljoner kronor finns att fördela. Kravet från staten är att pengarna ska gå till legitimerade lärare, vilket innebär att knappt två tredjedelar av Skurups lärarkår om 211 personer i grundskola och gymnasiet kan söka. De 130 legitimerade lärarna måste själva ansöka om tillägget hos Skurups kommun.
Staten har uppmanat till att lärarna ska jobba med utveckling av undervisningen genom att ha tagit särskilt ansvar för undervisning, utveckling och kollegialt lärande.

Det finns också ett krav om att snittet ska ligga mellan 2 500- 3 500 kronor när pengarna är fördelade. Om sedan kommunen beslutar att ge någon 1000 kronor eller 5000 kronor i ökad lön är upp till kommunen att avgöra.
– Vårt snitt kommer nog att hamna närmare 2 500 än 3 500 för vi vill ge så många som möjligt en löneökning, säger förvaltningsschef Alexandra R. Hagström och fortsätter:
– Vi har haft samverkan med de fackliga och alla är överens om det, LR, Lärarförbundet, Skolledarna, Vision och Kommunal.

Kommunen har valt att använda den statliga öppningen att använda 10 procent av summan till att höja löner för personal inom förskola och fritids, personal med relevant utbildning.
Pedagogerna behåller pengarna så länge som staten tillhandahåller medlen beslutade personalutskottet i Skurups kommun nyligen.
– Intentionen från staten är att satsningen ska ligga kvar. Sen får vi se vad det blir av det, säger ordförande i personalutskottet, Magnus Alm (S), och tillägger:
– Vi är tydliga med Morgan Johansson ( socialdemokratisk minister reds. anm) när vi träffas, att vi hellre vill ha generella statsbidrag och öka friheten för oss som lokala huvudmän att bestämma hur pengarna ska användas i skolan.

Läs mer:

Arbetsro till lärare och pedagoger

S och M har gjort unik uppgörelse

Höjer lönerna för lärare och vårdpersonal

Skurup På äldreboendet Flintebro är borden dukade med finporslinet och levande ljus. Skånskan passar på att kika in hos Opalen på torsdagen när de äldre bjuds på trerätters och vin.

– Vad fint! De är duktiga personalen, säger Margit och beundrar bordsdekorationen som personalen har gjort av färglada löv från trädgården.
När alla har slagit sig ner kring borden hälls det upp vin eller alkoholfri cider i glasen. Kökschefen på Restaurang Rutger, Kenneth Persson, serverar förrätten – krustad räkstuvning, en smördegsbakelse som formats till en fisk.
– Den var god! säger Anita Månsson och tillägger:
– Men maten brukar vara god här.

Därefter väntar huvudrätten som består av fläskfilé med hasselbackspotatis, rödvinssås och baconfrästa haurcourt verts. Till efterrätt blir det vienettaglass.
– Det är klassiska rätter som de äldre känner igen, säger Kenneth Persson.
Han tycker att varje tillfälle att fira ska tas och den här dagen är det måltidens dag i hela landet. Totalt är det 350 äldre i Skurups kommun som får en trerätters lunch.
– Det betyder en hel del för de äldre att man gör något som sticker ut från vardagen.
Även skolorna serveras lite festligare lunch. På Restaurang Rutger bjuder man också på Kenneth Perssons soppa som fanns på årets Pantoffelmarknad.
– Den gjorde succé. Det känns väldigt roligt.
Huvudingredienserna är potatis och Fairtrade-te.
– Väldigt god. Den hade lite sting i sig, säger Fritz-Göran Feldt.

Skurup Ungdomar som röker, dricker alkohol och testar narkotika är fler i Skurups kommun än i åtta andra skånska kommuner. Det visar en enkätundersökning som Malmö högskola har gjort på högstadieskolorna.

Enligt undersökningen har 19,3 procent av högstadieeleverna druckit sig berusade de senaste tolv månaderna och 11 procent svarade att de gjort det så sent som fyra veckor tillbaka. Det motsvarar i båda fallen en 2 procent högre siffra än Tomelilla, Simrishamn, Hörby Osby, Klippan, Bjuv och Östra Göinge som man har jämfört med.
– Skurup ligger högt. Det kan förklaras med att en del föräldrar tillåter att deras barn får en sup på examen eller konfirmationen. Vi jobbar med att informera föräldrar och vi märker att de börjar bli mer restriktiva, säger Owe Rindstrand, drogförebyggande samordnare i Skurups kommun om att 37,9 procent av eleverna nämner att de får tag i alkohol genom vuxna och äldre ungdomar som köper ut.

Det är även många av Skurups ungdomar som uppger att de röker. 10,7 procent säger att de röker varje dag eller nästan varje dag och 10,3 procent svarar att de använder e-cigaretter. Det är dubbelt så många jämfört med de andra kommunerna.
– Att ungdomarna röker e-cigaretter var överraskande. Nu vet vi ju inte om det är samma grupp som angett att de röker, men det är tyvärr en lätt väg in, säger Owe Rindstrand.

3,5 procent av ungdomarna har någon gång testat narkotika och cannabis, marijuana och hasch hör till de överlägset vanligaste preparaten. Majoriteten går i årskurs åtta och nio, men det finns även sjuor som uppger att de har testat narkotika.
– Skurup ligger högt när det gäller cannabis. Det är något vi känner igen från tidigare rapporter. Men det är anmärkningsvärt att så många av våra ungdomar någon gång har tagit droger, säger Owe Rindstrand.
Han nämner även en annan undersökning från 2012 som visade att 27 procent av Skurups ungdomar i årskurs två på gymnasiet hade använde narkotika.
– Och det är alldeles för högt.

Förutom att titta på olika undersökningar har Skurups kommun även börjat ta prover på avloppsvattnet för att få en bild av hur drognyttjandet generellt ser ut i kommunen.
– Vi tittar då efter cannabis, amfetamin och kokain, även om det sista hittills inte har hittats. Provtagningen genomförs en lördag och en onsdag för att vi ska kunna se om det skiljer sig olika veckodagar.

Provtagningen genomfördes för första gången förra våren och följdes upp nu i våras. Men det för tidigt att analysera siffrorna än, menar Owe Rindstrand.
– Den första provtagningen visade på ett relativt högt resultat när det gäller amfetamin och cannabis, medan den andra visade en låg siffra. Därför går det inte att utvärdera detta än, utan vi får se hur det utvecklar sig över tid.

Nu väntar kommunen även på en hälsoenkät, som görs vart fjärde år, för att få reda på hur Skurupsungdomarna mår. I den medverkar även de som går på gymnasiet.
– Kommunen jobbar med drog- och alkoholförebyggande satsningar tillsammans med polis, socialtjänst, fritidsverksamhet och skola. Den här och andra undersökningar som görs hjälper oss att få en bild av hur läget ser ut och vidta de åtgärder som behövs. Målet är ju att inga minderåriga ungdomar i Skurups kommun ska röka, dricka eller någonsin börja ta droger, säger Owe Rindstrand.

Skurup Hur gör man för att få fram attraktiva miljöer anpassade för en äldre befolkning? Man ber seniorerna vara med i forskningen, så klart.

Fredagens föreläsning på Skurups bibliotek var uppskattad av publiken, även om den stundtals hölls på en rätt så abstrakt nivå.
De snabba lösningarna är inte akademins bästa gren, på gott och ont.

Oskar Jonsson från Institutionen för hälsovetenskaper vid Lunds universitet berättade om hur viktiga de äldres medverkan är för dagens forskning och passade samtidigt på att ragga nya intresserade.
– Användarmedverkan i forskningen byggs upp genom att medborgare, olika yrkesgrupper som arkitekter och bostadsbolag, samt forskare, designers och arbetsterapeuter tillsammans diskuterar fram vilka problem som finns, och hittar lösningar på dem, säger Oskar Jonsson och betonar medborgarens centrala roll.

Ett exempel på lyckosamma projekt är ett projekt härom året där äldre i ett bostadsområde i Kristianstad bjöds in till en samrådsgrupp tillsammans med representanter från kommunen, bostadsbolag och forskarvärlden.
Vid ett antal träffar diskuterade man hur miljön såg ut för gångtrafikanter i området och resultatet blev ett antal små och billiga förändringar i gatubilden som skapade en mycket tryggare miljö för seniorerna.
– Det finns många olika betydelser av ordet design, men jag ser det som en process i ett förändringsarbete, sa Oskar Jonsson.

Ett annat forskningsprojekt som han varit inblandad i gällde äldre personers behov av att anpassa sina hem vid rörelsehinder. Tillsammans med äldre personer från fyra europeiska länder blev resultatet att man tog fram en app som ska göra det enklare för boende att se vad som kan göras i hemmet.
Denna finurlighet har dock stött på patrull i och med svårigheten att få pengar till utvecklandet.
– Detta är inget större forskningsområde tyvärr och jag hade gärna sett mer samarbete mellan forskning, byggföretag och designers för fler konkreta resultat, säger Oskar Jonsson.

Rydsgård

Vid 19-tiden på fredagskvällen ringde en 44-åring till polisen för att rapportera att två yngre personer hade försökt råna honom på Rydsgårds pågatågsstation. En polispatrull kom till platsen och kunde där gripa en 16-åring och en 17-åring som pekades ut av anmälaren.
De två är nu misstänkta för försök till grov stöld och misshandel eftersom de när de inte lyckats ta något från 44-åringen började kasta sten på honom.

Skurup Skolinspektionen har avslutat alla sina ärenden i Skurups kommun. Samtliga brister anses åtgärdade på fritidshemmet, komvux och särskolan.

I dagarna har alla ärenden för Skurups kommun avslutats med samma resultat oavsett enhet, gymnasiet, särgymnasiet, särgrundskolan, komvux och fritidshemmet.
De hade alla fått olika krav om förbättringar från Skolinspektionen.

Som en minsta gemensam nämnare hade de att det fanns brister i uppföljningen av arbetet och framför allt dokumentation av det.
Det fanns ett system – som bland annat bygde på muntlig överföring av information mellan förvaltning och politiker – men det underkände inspektionen.
Så såg det ut när inspektionen inleddes 2015. Sedan dess har ett systematiskt kvalitetsarbete satt i gång.
Linda Abrahamsson, utredare på Skolinspektionen som gjort platsbesök och skrivit beslutet berättar:
– De har haft ett gott kvalitétsarbete i grundskolan och förskolan vilket har gett kommunen något att bygga på. Där har också vissa delar utvecklats, säger hon.
Kommunen har nu tagit ett helhetsgrepp i kvalitétsarbetet för alla verksamheter.

– Det som har varit väldigt positivt är att kommunen har visat hur de har följt upp arbetet, inte bara svarat på föreläggandet. Skurups kommun har en otroligt tydlig struktur, säger Linda Abrahamsson.
Strukturen har gjorts tydlig för medarbetare för att få med alla på tåget om varför man gör vissa uppföljningar och vad man har för nytta av det.
Aleksandra R. Hagström, förvaltningschef på Skurups kommun, är glad över inspektionens besked:
– Det känns otroligt gott att det hårda arbete vi har lagt ned har gett utdelning i ett kvitto i besluten och i muntlig återkoppling. De strukturer vi har skapat för hållbarhet och kvalité möjliggör för utveckling över tid, säger hon.
– Vi kan inte vara annat än glada och nöjda.
Nästa gång Skolinspektionen granskar Skurups kommun blir om cirka tre år, 2018 eller 2019.

Skurup Skolinspektionen har beslutat att förbättringsarbetet som har satts i gång på Nils Holgerssongymnasiet är bra. Viteshotet om en halvmiljon tas bort.
- Det är jätteskönt, vi har slitit hårt för det här, säger rektor Håkan Liljeqvist.

– Det är jätteskönt att få ett kvitto på att vi är på rätt väg. Vi är inte färdiga, det är både vi och Skolinspektionen överens om, men vi har haft ett jättebra samarbete, fortsätter Håkan Liljeqvist och konstaterar:
– Nu får eleverna den skola de har rätt till.

I mars meddelade Skolinspektionen att Nils Holgersson var en otrygg skola där det förekom kränkningar och mobbning, främst mot särskoleelever och tjejer, samt främlingsfientlighet. Kritik riktades också mot själva undervisningen, brist på skolbibliotek och studiero. Inspektionen hotade med ett vite om en halv miljon kronor om missförhållanden inte åtgärdades.
Ulrika Bohlin, inspektör på Skolinspektionen, har varit med och gjort inspektioner och tagit beslut sedan tillsynen startade 2015. Hon säger:

– Vi har fått in dokument, varit på besök och intervjuat lärare, elever och ledning och ser en klar och tydlig förbättring.
– Det handlar också om att de sjösatt en utvecklingsprocess som vi förutsätter att de fortsätter med.
Skolinspektör Bohlin betonar att alla förbättringar är lika viktiga, att de hänger ihop.
Rektor Håkan Liljeqvist tycker att det som känns allra bäst är att klimatet mellan eleverna på skolan har blivit avsevärt bättre sedan en tid.

Fritidspedagogerna jobbade förr sovande jour på skolan. Nu jobbar de istället dagtid, en på dagen och två på kvällen som skolvärdar och finns i anslutning till entrén där uppehållsrummet är. Till natten har skolan anställt en trygghetsväktare, en och samma väktare som lär känna eleverna och jobbar vaken natt.
– Han rör sig över hela skolan och dess område under natten och ser till att det är lugnt och släckt, säger Liljeqvist.

En annan viktig åtgärd är att en lärare på varje program ingår i ”Likabehandlingsgruppen”. Och några av lärarna i gruppen studerar ”Motverka främlingsfientlighet och rasism” vid Malmö högskola.
– Och sen ska vi inte förringa de fysiska förändringar vi har gjort, säger Liljeqvist.
Borta är en tid då 15-20 elever kunde sitta längs med väggarna utmed långa bänkrader och stirra och ropa efter ensamma elever som kom in genom entrén.
– Vi har tagit bort bänkraderna och ersatt med sittgrupper, byggt ett kontor för skolvärldarna och ersatt dörrar till de vuxna med glasdörrar. Det gör rätt mycket, tycker Liljeqvist.

Undervisningen fick också kritik från inspektionen och där har fortbildning startats med hjälp av en utbildare från Kristianstad högskola som stöttar lärarna över tid i undervisningsmetoder.
– Det är för att alla elever ska få utmaningar utifrån sina behov, berättar rektor.

Mentorerna har fått ett tydligare uppdrag om vad de ska jobba med under tiden de träffar sina elever och ett systematiskt kvalitetsarbete har startats för att kunna göra relevanta uppföljningar.
Skolinspektionen konstaterarar att det arbete som påbörjades 2015 avslutas nu.

Skurup Konsumentprogrammet Plus visar i kväll att tillsynen av hästverksamheter brister allvarligt i Sverige.
Akka ridcenter i Skurup tjänar som exempel på en dålig anläggning. Dess ägare, Lena Natt och Dag, säger att hon inte ska se inslaget:
– Jag är inget fan av programmet.

Lena Natt och Dag slår ifrån sig kritiken när Skånska Dagbladet ringer. Hon förstår inte varför Plus har nappat på uppgifterna om verksamheten och gjort ett kritiskt inslag med fokus på bristande säkerhet.
– Jag jobbar med säkerhet varenda dag, både när det gäller barn och hästar. Säkerhet är bland det viktigaste i alltihop, säger hon till Skånskan.

Tidningen har i omgångar skrivit om Akka Ridcenter som ägs av Lena Natt och Dag och föreningen Akka ridklubb där hon jobbar. Ofta har sammanhanget varit att det riktats klagomål, till exempel kvinnan som betalade 60 000 för att utbilda sig till hästskötare men avbröt sin vistelse och anmälde verksamheten till ARN, Allmänna reklamationsnämnden.
Också en mamma med barn avbröt en lägervecka och anmälde verksamheten till ARN. Räddningstjänsten förbjöd övernattningar vid läger under en tid och föreningen uteslöts hos SRR, Sveriges Ridlägers riksförbund, under en period.

Det här och mycket mer tar nu också Plus upp i ikväll där kritik riktas dels mot Akka ridanläggning, men också mot Konsumentverket.
Programledare Sanne Olsson intervjuar Kerstin Jönsson på Konsumentverket som konstaterar att det inte har gjorts några tillsyner under tio års tid, inte ens i samband med en dödsolycka på en svensk anläggning.

För tio år sedan gick verket ut med information till branschen och nu är det dags att göra en marknadskontroll, säger Jönsson.
I programmet träffar journalisten Sanne Olsson Lena Natt och Dag och en av de saker hon frågar om är om det är ett missförstånd att Ridsportförbundet inte tillåter föreningen att vara medlem. Lena Natt och Dag säger att det är så, att hon inte förstår varför.
Ordförande i ridsportförbundet, Kicki Ronnerberg-Bäckman, uppger att skälet är att anläggning där föreningen är verksam inte uppfyller kraven, krav om god hästhållning och säkerhet.

De färskaste anmälningarna mot anläggningen kom i somras vilket föranledde en djurskyddsinspektör från Länsstyrelsen att göra ett besök.
Lena Natt och Dag säger till tidningen att ”de bara hittar småsaker och att om verksamheten hade varit farlig så hade hon fått ett föreläggande.”
– Vid det tillfället var ett staket trasigt men det gick ingen häst i den hagen, säger hon och fortsätter:
– Jag har 26 hästar och det är nästan alltid något trasigt i någon hörna, men det gick inte någon häst där så klart.

Läs mer: Akka förbjudna att ha ridläger i sommar
Läs mer: Planerar för övernattande gäster
Läs mer: Akka riskerar vite trots åtgärder