3 000 000 kronor fick Bostadsrättsföreningen Solhöjden i Skurup från Limhamn, ge för totalt 15 bostadsmarker i Skurups kommun. Köpet från säljaren Lernacken Skurups Fastighets AB blev klart i juni 2018. Försäljningen består av småhusmarker där den största är 542 kvadratmeter stor.

För ett par månader sedan såldes ett hus lite mindre än en kilometer därifrån, på Skjutbanevägen 6. Där såldes ett 117 kvadratmeter stort hus och priset för det blev 2 100 000 kronor.

Skurup Tack vare ett medborgarförslag rustas Bräknehus upp. En informationstavla har kommit upp men även skogen ska renoveras.
– Det är kul att bo i en kommun som lyssnar på befolkningen, säger Gertrud Ekman.

Informationstavlan är redan på plats och hon som är hjärnan bakom upprustningen tittar nöjt på skylten som är placerad vid parkeringen när Skånskan träffar henne i Skurup.
– Man blir jätteglad ochstolt när man ser det, säger Ekman.

Skylten berättar kort om områdets historia, om naturlivet och vad som finns inne i skogen. Det är den miljöstrategiska enheten i Skurups kommun som sett till så att skylten har tagits fram.
– Många är engagerade och intresserade av Bräknehus. sedan om man gör som kommunen nu gjort kan man locka in nya besökare, säger hon.

Utöver informationsskylten skriver Gertrud Ekman i sitt förslag att även skogen skulle behöva renoveras. Ekman som under sin yrkestid haft flera politiska uppdrag och bland annat varit kommunalråd i Skurup är nöjd över att medborgarnas röst blir hörd.
– Jag tycker det är viktigt att visa för alla att man kan påverka även om det ibland tar tid, säger hon.
Sara Östberg, klimat- och energirådgivare i kommunen samt hållbarhetssamordnare Karolin Johansson är de som håller i trådarna. Det har länge först en diskussion vem som ska genomföra arbetet i skogen och det är nu klart att det blir till hösten.

Däremot vill inte de kommunanställda gå in på vad det kommer att kosta att rusta upp skogen i Bräknehus. De har fått beviljat ett så kallat Lona-bidrag till renovering av skogen. Det är bidrag från länsstyrelsen till lokala naturvårdssatsningar men kommunen måste fortfarande betala halva kostnaden själv.
– Det bolaget som ska hjälpa oss ligger vi nu i förhandling med angående kostnaden för jobbet i skogen så jag vill inte nämna några summor nu, säger Karolin Johansson.
Alla träd i området mår inte bra så en upprustning är ett måste.
– Det är dels almsjuka som härjar och det är ganska smittsamt. Så alla almsjuka träd måste bort snabbt. Sedan handlar det mer om vanlig gallring och om en del lövsly som måste bort också. Vi vill ha en välmående skog, säger Johansson.

Detta är andra gången som hon får igenom ett medborgarförslag, första gången gällde det belysning i ankdammen i det område där hon själv bor. Även om hon har en bakgrund olik många andra med politiska uppdrag uppmanar hon befolkningen i kommunen att hela tiden önska det som man vill ha gjort eller vill förändra.
– Detta är mycket större och viktigare och detta är något alla har glädje av, säger Gertrud Ekman.

Rydsgård

Joachim Magnusson, 27 år, har köpt lantbruksfastigheten på Örsjö 186 i Rydsgård av säljaren Staffan Jörgen Magnusson. Köpesumman blev 1 750 000 kronor och den nya ägaren tog över huset i juni 2018. På gården står ett hus med en boyta på 150 kvadratmeter och åkermark på 4 hektar. Även en ekonomibyggnad på 700 kvadratmeter står på fastigheten.

Knappt en kilometer därifrån såldes för bara två månader sedan ett hus, på Örsjö 1444. Priset blev där 2 200 000 kronor, för det 135 kvadratmeter stora huset.

På landet Den torra och heta sommaren har inte gått någon förbi. På spannmålsmottagningen på LT Lantmän i Ljungbyhed syns det extra tydligt.
– Titta på våra högar med foderkorn och fodervete så små de är. Vi kommer bara nå upp till en tredjedel av vad vi brukar få in ett normalår, säger Göran Svensson, företagsledare på LT Lantmän.

Skörden av spannmål är i princip redan över trots att vi ännu inte nått mitten av augusti.

Men väderleken har varit besvärlig ända sedan i höstas. Då föll det extremt mycket regn vilket gjorde att det som höstsåddes inte fick någon riktigt gynnsam förutsättning.
– Det slutade att regna i januari – februari och blev en kanonfin vår med fint vårbruk. Men det har ju knappt regnat någonting sedan dess. Vi har väl fått 20-35 millimeter sedan sådden, säger Göran Svensson.
Han säger att i trakterna kring Ljungbyhed, Klippan och Röstånga där man har lätta jordar har man varit extra drabbade av torkan.
– Lätta jordar innehåller inte så mycket vatten. Blir det lite nederbörd får det konsekvenser direkt.
Så hur blir skörden här?
– På många håll i Skåne talas det om att det blir en halv skörd, men vi får bara in en tredjedel av vad vi normalt får, säger Göran Svensson men förklarar att det finns andra orsaker just här som förstärker effekterna:
– Här finns mycket djur och det är många som ensilerar sitt spannmål. Det påverkar också, så klart. Vi är inte ett spannmålsområde, egentligen, utan här växer mest foderspannmål som korn, vete, havre och rågvete. Här finns inte så mycket sockerbetor eller potatis heller,
Hur reagerar lantbrukarna?
– Det är uppgivet. Det är inte någon som förutsätter att det ska bli några större skördar. Vi hade torka 1992 och även 1959 och 1955. Men det här året har varit värre. Det går inte att vi får ett torrt år till efter detta.
Vad innebär det för er?
– Att vi får köpa in spannmål någonstans ifrån. Varifrån vet vi inte ännu. Normalt sett är ju Sverige ett exportland av spannmål, men nu får vi importera. Det har inte sett så bra ut i övriga Europa heller, så priserna kommer att stiga. Det allra tuffaste för oss är att utan regn får vi inte någon andraskörd på vallen.
Göran Svensson ser framför sig att problemen kommer att fortsätta framöver med köer till slakterierna med sänkta priser på livdjur till följd och dyrare kraftfoder i vinter. Den hjälp som har utlovats från regeringen ser han inte heller som tillräcklig.

– Men äter alla svenskt så kan vi ju slakta undan. Jag tror att det här har varit en riktig tankeställare för många. Det har blivit tydligt att vi lever av naturen. Maten kommer inte från Ica eller Konsum utan det är någon ska ta fram den, det är någon som odlar. Allt som innehåller spannmål, som bröd och öl, kommer att bli dyrare. Det här är allvarligt för svenska folket.

Skurup En äldrepeng, bestämda nypor vid upphandling av färdtjänsten och stopp till flyktingar går Skurupspartiet till val på.

Skurupspartiet vill öka valfriheten för äldre som behöver omsorg. De vill införa en äldrepeng, en variant av Loven, fast denna gång handlar det om att man som 80 år fyllda har rätt till en plats på särskilt boende.
– Och om det finns ett särskilt boende som är privat, så kan man ta med sig sin äldrepeng och betala med där, säger Kent Olsson.
Om man är yngre och har fått sina behov biståndsbedömda gäller också äldrepengen som ska ge större valfrihet.

Medlemmarna vill också precisera antalet personal i samband med omvårdnad av äldre, en sjuksköterska och två undersköterskor på 10 äldre vill de se.
Hur de ska lyckas med rekrytering av så många sjuksköterskor och finansiera förslaget är oklart.
– Antalet byråkrater har ökat. Vi tror att det finns potential där, säger Kent Olsson, även om han inte har kännedom om hur stor andel av de nya byråkraterna som är betalda av stadsbidrag.
6-timmars arbetsdag med bibehållen lön vill partiet prova på någon av verksamheterna i kommunen.
– Vi har pratat om hemtjänsten, säger Anders Kristiansen och tillägger att det blir förvaltningen som får utforma förslaget.
Idén bakom förslaget är att människor inte orkar vara effektiva under 8 timmar, förklarar Kristiansen:
– Om man bara jobbar 6 timmar går tiden till att utföra uppgifterna. Om man jobbar 8 timmar får man spilltid, det vet vi, säger Kristiansen som tror att människor skulle uppskatta mer fritid.
Förslaget skulle i praktiken bli 6,5 timme eftersom det måste finnas tid för en matpaus, påpekar Olsson.
Vad gäller färdtjänsten är det välkänt att kommunen under många år varit kritisk till hur brukarnas skiftande service har sett ut.
Skurupspartiets recept är inte att lämna Region Skåne och ta över färdtjänsten i egen regi, vilket Kommunens väl går till val på – utan att skärpa kraven i samband med upphandling.
– Det är ett gammalt fel många gör att byta leverantör. Det tar flera år att arbeta in en leverantör. Vi måste arbeta tillsammans och hela tiden ställa krav, säger Anders Kristiansen.

Partiet vill se ett flyktingstopp i kommunen till dess att staten tar sitt fulla ansvar för kostnaderna. Vad de menar med det är att de inte litar på att staten ställer upp med nya stadsbidrag riktade till invandrade som inte kommit in på arbetsmarknaden och är självförsörjande genom arbete eller studier efter två år.
– Nej, det litar vi inte på. Vi drivs av praktiska frågor och riksdagspolitikerna drivs av idealism, säger Anders Kristiansen.
Eftersom Migrationsverket har ett system med nyckeltal där varje kommun får ett visst antal att ta emot varje år, så länge behov finns, vill partiet jobba tillsammans med SKL, Sveriges kommuner och landsting, för att driva frågan att den av staten beslutade invandringen inte ska kosta kommunerna något.
Frihet till religion är en självklarhet anser partiet men det ska samtidigt existera jämlikhet och barnäktenskap ska vara otillåtet och våldsbejakande islamism ska bekämpas.
Vad gäller förskolan vill partiet förändra personalstrukturen så att förskolan tar in fler barnskötare istället för förskolepedagoger.
Den nya skolan ska rymmas av högstadieelever och de mindre äldre skolorna ska finnas kvar.
De lärare som lyckas göra insatser som höjer elevernas resultat ska få extra lön.
Både de svagaste och starkaste eleverna ska få stöd och stimulans, enligt manifestet. Hur dessa insatser ska finansieras är i nuläget oklart.

Inga skatteökningar ska göras utan det är fråga om effektiviseringar.
– Det är svårt att ha en uppfattning i nuläget, säger Anders Kristiansen eftersom de inte har tillräcklig insyn i dagens verksamheter.
Men han är inte främmande för att bygga om skolbudget från början.
– Man kan göra en nollbasbudget. Då får man motivera varför en verksamhet behövs och gradera sakerna, detta behövs, detta behövs inte, exemplifierar Kristiansen.
En särskild politiker vill de också utse till näringslivspolitiker för att förbättra kontakterna med näringslivet.

Skurup Inger Enkvist från Lunds universitet föreläser om skolans innehåll och vilken väg skolan bör ta enligt henne och forskarkollegor.
Öppet och kostnadsfritt för alla i kväll på Biorama.

På onsdag kväll klockan 18.30 ger Inger Enkivst ett föredrag på temat ”Kunskapssyn och pedagogik” som är titeln på hennes senaste bok skriven tillsammans med hjärnforskare Martin Ingvar. Där beskriver hon varför svensk skola har ”slutat att leverera och vad man kan göra åt det” enligt Skuruppartiets företrädare som har bjudit in föreläsaren till kommunen.
Inger Enkvist är professor emerita i spanska vid Lunds universitet. Hon har också skrivit boken ”Svenska skolreformer 1962–1985 och personerna bakom dem”.

Hon är starkt kritisk till den svenska grundskolereformen. En tes är att skolan främjar sociala mål framför kunskap.
Hon anser att de dåliga skolresultaten har sitt ursprung i reformer som genomfördes för över 50 år sedan. ”Samstämmiga rapporter talade redan från början om disciplinproblem och otillfredsställande kunskapsnivå”, skriver Enkvist i en debattartikel från Dagens Industri 2016.
I kväll utvecklar hon fler av sina teorier.

Skurup

Nathalie Mattsson, 26, och Frenck Peter André Göransson, 27, är nya ägare till huset på adressen Eriksgatan 3 i Skurup. Huset byggdes 1951 och har en boyta på 106 kvadratmeter Säljare är Bengt Mathias och Helena Bergström. Ägarbytet gjordes i juli 2018 och priset blev 2 400 000 kronor.

Nyligen såldes ett annat hus bara några hundra meter bort, på Munkgatan 5. Där blev priset för det 110 kvadratmeter stora huset 1 500 000 kronor.

Abbekås

Barbara Elisabeth Åberg, 62 år, sedan tidigare boende på just Metta Jörgens Väg, har köpt radhuset på Metta Jörgens Väg 2L i Abbekås av säljaren Bernt och Anita Sarenberg. Köpesumman blev 1 720 000 kronor och den nya ägaren tog över huset i augusti 2018. Huset är byggt 1990 och har en boyta på 94 kvadratmeter.

Lite mindre än en kilometer därifrån såldes nyligen en fastighet, på Kustvägen 87. Priset blev där 2 700 000 kronor, för byggnader på totalt 108 kvadratmeter.

På landet Torkan har gjort bristen på foder akut. Men det finns alternativ som kan mildra situationen. SLU har sammanställt några användbara tips.

Vass
Förr användes ofta vass som foder åt nötkreatur. Det är ett bra sätt att uppnå tillräcklig grovfoderandel i foderstaten och att ge mättnad. Näringsvärdet är dock lågt och vassen kan innehålla antinutritionella substanser så mängden bör begränsas. Den exakta begränsningen är inte känd. Det enklaste är förstås om djuren kan beta vassen själva och med tanke på torkan är många våtmarker rätt torra nu, så djuren kan komma åt mycket mer än vad de gör i normala år.

Ammoniakbehandling
Ammoniakbehandlingen ökar smältbarheten och höjer råproteinhalten för idisslare och förhindrar förekomsten av jäst och mögel som kan bildas i fuktig halm.
Enklast gör man detta genom att kontakta en maskinstation som har utrustning och vet hur man gör. Halmen skall plastas direkt efter skörd och ammoniakbehandlingen skall göras inom två till tre dagar och görs i den plastade balen.

Andra alternativ
Det finns också möjligheter att få en skörd från en grönfodergröda om regnet kommer i rimlig tid. Några alternativ skulle kunna vara att direktså westervoldiskt rajgräs i helsädesstubb (eller bara bredsprida), att bearbeta i stubben och så en grönfoderblandning med helsäd och/eller/raps och/eller någon av ärt/vicker/åkerböna som sedan antingen kan betas eller skördas som grönfoder.

Bete i skogen
Om man har tillgång till skog kan det förstås vara en god idé att släppa djuren på bete där. Det finns bra information i en nyligen publicerad rapport från SLU (Dahlström mfl 2018) om bete på skogen och dessutom olika näringsvärden på denna typ av bete. Den ger en heltäckande bild av för- och nackdelar med skogsbeten och många praktiska tips. Löv är naturligtvis också ett fodermedel som med fördel kan utnyttjas om det finns. Fördelen med löv är att näringsinnehållet är konstant i och med att det inte är något strå som växer och därmed ökar inte heller fiberinnehåll över säsongen. Smältbarheten är dock lite begränsad eftersom löv innehåller varierande mängder av tanniner, som kan sänka smältbarheten. Det enklaste sättet är att fälla träd, gärna asp, och låta djuren äta direkt.

Mamu Byggeri AB från Malmö, har köpt kedjehuset Macklean 12 i Skurups kommun av säljaren Mamu Service AB. Köpesumman blev 1 450 000 kronor och den nya ägaren tog över huset i augusti 2018. Huset är byggt 1950 och har en boyta på 180 kvadratmeter.

Lite mindre än en kilometer därifrån såldes nyligen ett annat hus, på Jordbrukargränd 2. Där såldes ett 138 kvadratmeter stort hus och priset för det blev 2 350 000 kronor.

Skurup

Försäljningen av fastigheten på Hassle Bösarp 48 i Skurup är nu klar. Ny ägare är Magnus Finkelstein, 56 år, och säljare är Carl-Gustav Tommy Nilssons dödsbo. Huset är byggt 1912 och har en boyta på 75 kvadratmeter ägarbytet blev klart i augusti 2018 och priset blev 475 000 kronor.

Skåne Ett omfattande signalfel gör att tågtrafiken i Trelleborg kommer att ställas in på delsträckor. Även mellan Ystad och Hyllie är det struligt med tågtrafiken och förseningar är att vänta. Det finns i nuläget ingen prognos när tågtrafiken kommer att kunna gå som vanligt igen. Strax efter klockan tre på onsdagseftermiddagen drabbades även pendlare mellan Malmö och Lund av signalfel.

Stationer där tågtrafiken kan påverkas av stoppet i Trelleborg är Malmö, Västra Ingelstad, Östra Grevie och Trelleborg.

Förseningarna mellan Ystad och Hyllie ska bero på ett signalfel i Skurup, det är dock oklart om det hänger ihop med det omfattande signalfel som drabbat Trelleborg. Reparatör ska vara på plats sedan en stund gällande signalfelet i Skurup, enligt Trafikverket.

Stationer som kan drabbas av förseningar mellan Ystad och Hyllie är Malmö, Burlöv, Eslöv, Hjärup, Lund, Stehag, Stångby, Åkarp, Örtofta, Höör, Skurup, Ystad, Oxie, Rydsgård, Svedala, Svågertorp, Hyllie och Triangeln.

Pendlare mellan Malmö och Lund kan också drabbas av förseningar och då främst mellan Åkarp och Arlöv. Här ska en reparatör vara på plats sedan kvart i fyra. Även här är orsaken ett signalfel, uppger Trafikverket.

Stationer där tågtrafiken kan påverkas är Burlöv, Åkarp, Lund, Hjärup och Malmö.

Skurup

Ida Svensson, 26, och Niklas Arenklo, 29, har tagit över fastigheten på Slimminge 334 i Skurup från Hilja Viena Nilén. Ägarbytet blev klart i augusti 2018 och köpesumman blev 350 000 kronor. Huset byggdes 1922 och har en boyta på 82 kvadratmeter samt en tomt som är 3 190 kvadratmeter stor.

Skurup

Försäljningen av fastigheten på adressen Kyrkogatan 14 i Skurup är nu klar. Ny ägare är Mamu Byggeri AB från Malmö, och säljare är Mamu Service AB. Kedjehuset byggdes 1950 och har en boyta på 180 kvadratmeter. Ägarbytet blev klart i augusti 2018 och priset blev 1 450 000 kronor.

Lite mindre än en kilometer därifrån såldes nyligen ett annat hus, på Jordbrukargränd 2. Där blev priset för det 138 kvadratmeter stora huset 2 350 000 kronor.

Skurup

Försäljningen av fastigheten på Odengatan 20 i Skurup är nu klar. Nya ägare är Mikaela Nordqvist och Morgan André Christofer Malmberg, båda 26 år, och säljare är Karin Svensson. Kedjehuset är byggt 1972 och har en boyta på 121 kvadratmeter ägarbytet blev klart i augusti 2018 och priset blev 1 955 000 kronor.

Bara några hundra meter bort såldes nyligen ett annat hus, på Eriksgatan 3. Där blev priset för det 106 kvadratmeter stora huset 2 400 000 kronor.

Skurup Bygg en gångtunnel under Kyrkogatan för barnens säkerhets skull.
Det uppmanar Kommunens väl som tycker det är ”skamligt” att andra partier tycker det kostar för mycket.

KV vill se en tunnel som korsar Kyrkogatan i höjd med friluftsbadet.
Idén är att det när Flintebroområdet, och det planerade Pilgården, är utbyggda kommer det bli fler oskyddade trafikanter som ska ta sig över gatan – som ska ta sig till skolor och sporthallar.
– Om man bygger en tunnel under Kyrkogatan kan barnen cykla säkert från Flintebro till Saritslöv, säger Sven-Åke Strandberg.
Förslaget är helt färskt och lämnades in som en motion i måndags.
Men det togs också nyligen upp i samhällsbyggnadsberedningen av Marie- Louise Frödin (KV).
– Sverigedemokraten Jörgen Lidfeldt sade att det var alldeles för dyrt. Jag anser att man inte kan värdera barns liv i pengar. Det var tryggheten vi var ute efter, säger Strandberg som är heligt förbannad:
– Det är skamligt. Man ska inte prata om trygghet om man värderar barns liv i pengar. Sluta prata om trygghet i sådana fall, utbrister Strandberg och skickar en känga till alla partier i samhällsbyggnadsberedningen som inte stödde förslaget:
– Det gäller Sverigedemokrater likväl som miljöpartiet, sossar och de andra som sitter där.

Skurup Trygghet för äldre, låta hela landsbygden leva, trygghetsvärdar och en skola där varje elev ska lyckas.
Det är vad Centerpartiet vill sätta fokus på de kommande fyra åren.

– Det är viktigt för oss att hela kommunen får leva och utvecklas. I politiken ser vi alltid till hela kommunen. Det ska finnas möjlighet att bo och driva företag i hela kommunen och för det krävs bra vägar och att alla får fiber, säger Jörgen Sjöslätt, förstanamnet på partiets lista sedan många år.
I dagsläget har Centerpartiet 3 av 41 mandat. Och helt opåkallat påpekar Jörgen Sjöslätt att han är beredd att leda kommunen efter valet.
På frågan om varför han berättar det svarar Sjöslätt att Centerpartiet har vind i seglen på riksplanet ochhade det i Tomelilla kommun vid förra kommunvalet.
Han hoppas bli en tongivande kraft i en allians, även om Centerpartiet går till val på eget manifest.
En allians som är stängd för samarbete med SD.
– Vi kan inte tänka oss att samarbeta med SD, inte vänsterpartiet och inte SD.
– SD har en annan människosyn än vi har, som är mindre human, säger Jörgen Sjöslätt och partikamraterna hummar instämmande.

Äldrevården är en viktig fråga för Centerpartiet.
– Det är viktigt med valfrihet och trygghet för de äldre. Man ska kunna bo hemma om man vill det, eller få plats på ett särskilt boende om man vill det, säger Ingemar Johansson.
Från och med 85 års ålder ska alla ha en garanti till en plats på särskilt boende, utan att det görs någon biståndsbedömning. Vid den åldern anser partiets medlemmar att det är så vanligt att ålderdomen kan ha gett ålderstecken som sammantaget gör att man själv eller anhöriga känner att det är säkrast att inte bo ensam.
– Vi den här åldern ska man inte heller behöva vara orolig för om det finns plats eller inte, säger Ann-Helen Nilsson.

Vad gäller skolan ser partiet det som en självklarhet att ta tillvara den nya skolbyggnaden och fylla på den med elever från årskurs fyra och uppåt. De ser skolbygget också som en chans att locka lärare och att gå vidare med utvecklad pedagogik.
– Vi vill ha fler behöriga lärare, säger Solbritt Lundgren.
– Vi kan skapa ett gott arbetsklimat i nya hjärnsmarta skolan. Jag tror att vi tar in annorlunda undervisning i systemet som kan vara en konkurrensfaktor för att locka lärare, säger Ann-Helen Nilsson.
De är beredda att satsa mer pengar på lärarna, framför allt de lärare som varit kommunen trogna som halkat efter i lönekuverten. Hur många kronor extra vill de inte precisera.
Alléskolan och Slimmingebyskola vill de värna för sina egenvärden, och övriga småskolor inne i tätorten tror de kommer finnas kvar i en eller annan form också.
– De kommer behövas, det kommer så mycket barn från förskoleklasserna, säger Ann-Helen Nilsson och Solbritt Lundgren i mun på varandra.
En förskola i både Skivarp och Skurup behöver byggas också enligt manifestet. Hallenborgsskolan behöver rustas upp eller byggas om, påpekar de också.
Trygghetsvärdar vill de införa för att öka den upplevda tryggheten. Jörgen Sjöslätt konstaterar att den upplevda otryggheten är större än vad statistiken ger stöd för. Det vill de möta med trygghetsvärdar som ska ha en funktion som påminner om dagens väktarronderingar, som redan sker i kommunen.
– De ska finnas på plats på kvällar och helger om någon otrygg situation uppstår, och kan rapportera om incidenter. En sorts förstärkning på väktarsidan. Vi kan ersätta väktarna och själva ta över med hjälp av trygghetsvärdarna, säger Jörgen Sjöslätt.

Liksom flera andra partier har Centerpartiet flera frågor i manifestet som det saknas kommunalt mandat för, till exempel att få fler poliser till kommunen, att ha helgöppet på vårdcentralen och att skatten på jobb ska sänkas. På frågan om varför de tar med detta svarar Sjöslätt:
– Jag tycker ändå att det ger en mer övergripande uppfattning om vad partierna tycker. De allra flesta känner till var beslut om lagar fattas. Det är inte kommunerna som fattar lagar.
– Men allt hänger ihop.

Skurup

Marie-Louise och Lars Tomas Fällmar, båda 59 år, är nya ägare till lantbruksfastigheten på Nällevad 112 i Skurup. Huset har en boyta på 163 kvadratmeter. Till fastigheten hör även en annan byggnad som ligger på samma tomt. Boytan ligger på 44 kvadratmeter och huset byggdes 2010. Säljare är Mats Peter Lüddeckens och Katarina Pamp. Ägarbytet gjordes i augusti 2018 och priset blev 5 700 000 kronor.

I fastigheten ingår en ekonomibyggnad på 118 kvadratmeter och 5 hektar åkermark.

Nu är det klart vem som köpt fastigheten Skurup 48:33 i Skurups kommun av Procedo International i Malmö AB. Ny ägare är Paul Karlsson, 44 år, från Skurup. Priset blev 40 000 kronor, och den nya ägaren tog över fastigheten i juni 2018.

Så sent som för fyra månader sedan såldes ett hus precis i närheten, på Skurup 4814. Där såldes ett 115 kvadratmeter stort hus och priset för det blev 1 025 000 kronor.

Skurup Utveckla förutsättningar för byggnation och etablering av näringslivet.
Det är en hörnsten.
Den andra är att höja lönerna och satsa på personalens arbetsvillkor för att skapa ”den bästa skolan” och den ”bästa äldreomsorgen.”
Det går Socialdemokraterna till val på.

– De senaste tre åren har vi ökat med över 500 invånare. Om man räknar bort nyanlända så har vi ungefär 300 nya invånare. Det är bättre än snittet för riket, säger Magnus Alm (S) nuvarande kommunstyrelseordförande.
Socialdemokraterna vill fortsätta köpa in strategisk mark för att kunna bygga bostäder i hela kommunen, kommunalt eller privat.
– Vi tänker inte konkurrera, vill privata köpa mark får de göra det och vi är behjälpliga.
Strategiskt inköpt mark ska erbjudas till handel och industri också, främst längs med järnvägen.
Allt för att öka inflyttningen i kommunen till 18 000 invånare och öka skatteunderlaget.

Partiet går till val på att skapa den ”bästa skolan”.
Vägen för att ta sig dit anser de går genom personalen. Är personalen kunnig och har bra arbetsvillkor så får eleverna vad de behöver är teorin.
Samma filosofi tillämpar de inom äldreomsorgen och på andra kommunala arbetsplatser.
– En satsning på personalen i sig är jätteviktig, för de gör en bättre skola och en bättre omsorg, säger Sylve Qvillberg.
– Vi tänker göra en lönekartläggning och prioritera de yrkesgrupper som jobbar närmast brukaren, barnet eller eleven, säger Magnus Alm.
– Och det gäller fler serviceyrken också, vi behöver förstärka kommunteknik och utbyggnaden av vatten- och avlopp. Och få tid till att göra kommunen mer trivsam och snygg rent fysiskt, fortsätter han.
– Vi lovar och garanterar att personalen i kommunen ska få minst en procentenhet mer än vad de centrala avtalen ger, en procentenhet mer i den gemensamma potten, säger Alm.

Alla ska erbjudas fast anställning i kommunen med undantag av specialistkompetens där det räcker med tidsbegränsade anställningar.
– Men de tidsbegränsade avtalen ska göras upp mellan facken och oss, säger Alm.
Att ge alla fast anställning är inte en kostnadsfråga utan en fråga om hur man ser på personalen menar Socialdemokraterna.
– Det ger bättre kontinuitet inom boenden och i hemtjänsten. Vi vill verka för att ge alla fast anställning, säger Alm.
Delade turer vill partiet också ta bort, i samarbete med den berörda personalen, så att effekterna av personalens scheman upplevs som bättre.
Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet. Arbetskläder ska också gälla fler yrkeskategorier än idag.
– Vi lovar en likvärdighet utifrån behov från verksamheten, säger Alm.

Mötesplatser i kommunen är med på agendan också. Den stora mötesplatsen de vill satsa på är ett kulturkvarter och aktivitetscentrum för både äldre och yngre runt Rutgerskolan och restaurang Rutger.
De tänker sig att det kan rymmas både kulturevenemang, boulespel och matupplevelser i samma område som kan delas över flera generationer.
– De som är så pass pigga att de bor hemma ska kunna åka hit och inte behöva sitta ensamma, säger Alm.
Någon åldersgräns för när man ska ha garanterad plats på ett särskilt boende ska inte finnas.
– Behovet av att bo på ett särskilt boende ska styra om man får plats eller inte. Det har inte direkt med ålder att göra. Man kan lika gärna vara 73 som 83 och behöva plats, säger Sylve Qvillberg.
Kulturskolans verksamhet är en annan mötesplats som Lena Axelsson anser bör spridas mer i kommunen, ut i klassrummen igen och ut i byarna. Likaså påpekar hon att Mötesplatsen för nyanlända bör bredda sin verksamhet för att bli en mötesplats för alla, speciellt att kunna erbjuda familjer och barn med svag ekonomi stimulans i tillvaron.
– Det finns barn i kommunen vars föräldrar har varit arbetslösa i generationer, konstaterar hon och påpekar att hon vill att kommunen gör skillnad för dessa barn och familjer.
Vad gäller frågan om trygghet, som folk i allmänhet pratar om, kommenterar Alm att Socialdemokraterna har startat flera polisutbildningar, varav en i Malmö. 20 000 poliser ska bli 30 000 poliser till 2024.
– Narkotikatillgången måste också tas tag i med hårdhandskarna. Vi har tagit en handlingsplan för skolan och individ- och omsorg. Det står högt upp på den politiska agendan, säger Alm.