VILLIE Målet är att gynna bin och humlor, pollinerande insekter, i anslutning till lantbrukens grödor.
I år har 10-15 mil insektslockande blomremsor anlagts längs fält runt om i landet. Ett av dem på Williegården norr om Rydsgård.
Vad är det största hotet mot bin?
En kombination av jordbruksgifter tillsammans med förändringar i landskapen vilket bidrar till att minskar mängden blommande växter.
Kvalster och sjukdomar som sprids på grund av storskaliga jordbruk, oförsiktig och icke ekologisk biodling.
130 av Sveriges cirka 300 arter vildbin är rödlistade. Alltså närmare 40 procent av våra vilda bestånd.
Källa: beeurban.se
Bakom projektet Blommor för bin står företaget Bee Urban. Förr året började bolaget arbetet med att anlägga blomsterstråk för att gynna pollinerande insekter.
Med ekonomisk stöttning från näringslivet och i år 500 000 kronor från Naturkompaniets naturbonus har projektet utvecklats och omfattar i dag drygt 50 lantbrukare som har inplanterade blomsterrika miljöer på sin jordbruksmark.
– Idén är att få in mer variation i landskapet. Det saknas när jordbruket blivit mer effektivt och inte så varierat med olika grödor. Till exempel oljeväxter som raps, är helt beroende av pollinerande insekter, som bin och humlor.
Det säger Tobias Nilsson, projektledare för satsningen Blommor för bin, som kom till när det statliga stödet för just pollineringsinsatser togs bort i det senaste landsbygdsprogrammet.
Han konstaterar att Pollinerande insekter är avgörande för människans överlevnad.
Inte bara maten vi äter är beroende av bina utan även levande och välmående grönområden till rekreation, ren luft och rent vatten.
2016 började sådden och anläggandet av blomsterstråken som då var lysande blåa av blommande honungsört. Nu har baljväxter som vit och röd klöver, gul sötväppling och käringtand tagit över längs jordbruksmarkerna i framför allt Skåne.
– Det handlar om hotet mot de vilda bina som vi måste ha. Är det brist på blommor och färg ute i markerna då är det brist på pollinerande insekter, säger Tobias Nilsson.
Just nu är han ute och träffar lantbrukare i södra Skåne som deltar i projektet.
Förra året skapade 24 lantbrukare tillsammans runt tre mil blomsterremsor, i år har ytterligare 31 tillkommit från Skåne till Mälardalen.
Tobias Nilsson uppskattar att det rör sig om 10-15 mil blomremsa totalt, men ännu har inga resultat sammanställts.
– Det görs studier på detta och vi håller på att titta på olika samarbetsformer med Lunds universitet, säger Tobias Nilsson.
Bee Urban jobbar även med i bikupor i stadsmiljö, trädgårdar för biologisk mångfald och boplatser för pollinerande insekter och fåglar.
Vad är målsättningen med projektet?
– Det långsiktiga målet är att efter 2020, då det nya landsbygdsprogrammet kommer, ha fått upp nyttan och intresset för blomsterstråken plockas upp och det införs igen som ett statligt bidragsstöd.
På kortare sikt, de närmaste åren, att vi kan samla in mer pengar för att öka volymerna, kunna anlägga fler blomsterstråk.
Vad är det största hotet mot bin?
En kombination av jordbruksgifter tillsammans med förändringar i landskapen vilket bidrar till att minskar mängden blommande växter.
Kvalster och sjukdomar som sprids på grund av storskaliga jordbruk, oförsiktig och icke ekologisk biodling.
130 av Sveriges cirka 300 arter vildbin är rödlistade. Alltså närmare 40 procent av våra vilda bestånd.
Källa: beeurban.se