Skolinspektionen har beslutat att förbättringsarbetet som har satts i gång på Nils Holgerssongymnasiet är bra. Viteshotet om en halvmiljon tas bort.
- Det är jätteskönt, vi har slitit hårt för det här, säger rektor Håkan Liljeqvist.
– Det är jätteskönt att få ett kvitto på att vi är på rätt väg. Vi är inte färdiga, det är både vi och Skolinspektionen överens om, men vi har haft ett jättebra samarbete, fortsätter Håkan Liljeqvist och konstaterar:
– Nu får eleverna den skola de har rätt till.
I mars meddelade Skolinspektionen att Nils Holgersson var en otrygg skola där det förekom kränkningar och mobbning, främst mot särskoleelever och tjejer, samt främlingsfientlighet. Kritik riktades också mot själva undervisningen, brist på skolbibliotek och studiero. Inspektionen hotade med ett vite om en halv miljon kronor om missförhållanden inte åtgärdades.
Ulrika Bohlin, inspektör på Skolinspektionen, har varit med och gjort inspektioner och tagit beslut sedan tillsynen startade 2015. Hon säger:
– Vi har fått in dokument, varit på besök och intervjuat lärare, elever och ledning och ser en klar och tydlig förbättring.
– Det handlar också om att de sjösatt en utvecklingsprocess som vi förutsätter att de fortsätter med.
Skolinspektör Bohlin betonar att alla förbättringar är lika viktiga, att de hänger ihop.
Rektor Håkan Liljeqvist tycker att det som känns allra bäst är att klimatet mellan eleverna på skolan har blivit avsevärt bättre sedan en tid.
Fritidspedagogerna jobbade förr sovande jour på skolan. Nu jobbar de istället dagtid, en på dagen och två på kvällen som skolvärdar och finns i anslutning till entrén där uppehållsrummet är. Till natten har skolan anställt en trygghetsväktare, en och samma väktare som lär känna eleverna och jobbar vaken natt.
– Han rör sig över hela skolan och dess område under natten och ser till att det är lugnt och släckt, säger Liljeqvist.
En annan viktig åtgärd är att en lärare på varje program ingår i ”Likabehandlingsgruppen”. Och några av lärarna i gruppen studerar ”Motverka främlingsfientlighet och rasism” vid Malmö högskola.
– Och sen ska vi inte förringa de fysiska förändringar vi har gjort, säger Liljeqvist.
Borta är en tid då 15-20 elever kunde sitta längs med väggarna utmed långa bänkrader och stirra och ropa efter ensamma elever som kom in genom entrén.
– Vi har tagit bort bänkraderna och ersatt med sittgrupper, byggt ett kontor för skolvärldarna och ersatt dörrar till de vuxna med glasdörrar. Det gör rätt mycket, tycker Liljeqvist.
Undervisningen fick också kritik från inspektionen och där har fortbildning startats med hjälp av en utbildare från Kristianstad högskola som stöttar lärarna över tid i undervisningsmetoder.
– Det är för att alla elever ska få utmaningar utifrån sina behov, berättar rektor.
Mentorerna har fått ett tydligare uppdrag om vad de ska jobba med under tiden de träffar sina elever och ett systematiskt kvalitetsarbete har startats för att kunna göra relevanta uppföljningar.
Skolinspektionen konstaterarar att det arbete som påbörjades 2015 avslutas nu.