Förra året slängdes 18,5 ton lagad mat i Skurup kommuns skolor och förskolor.
9 ton av dessa har aldrig legat på någons tallrik och skulle kunna bli en måltid i en – klimatlåda.
2014 började måltidsenheten göra matsvinnsmätningar. 2015 visade det sig att kommunen slängde 40 ton lagad mat från förskolorna, skolorna och äldreomsorgen.
Två år senare infördes ett projekt, delfinansierat av Naturvårdsverket, ” En knuff i maträtt riktning”, ett projekt som gav utbildning för kökspersonal och skolpersonal.
Projekttiden var slut i december och under våren ska energi- och klimatrådgivare Sara Östberg sammanställa resultaten.
– Klimatprojektet har fokuserat på skolor och förskolor. När det är utvärderat ska vi se om vi ska göra något för att även minska svinnet i äldreomsorgen, berättar Östberg och fortsätter:
– De som har gått utbildningarna har haft en del aha-upplevelser. Till exempel att man kan matspara redan när man sätter menyn, att tänka att pastan som kanske blir över från dagen kan ingå i en pastasallad dagen efter, exemplifierar hon.
Måltidschef Anna-Lena Svensson konstaterar att kockarna som sätter samman menyerna och lägger ut mat i servicelinjen är mycket medvetna om marginalerna i alla steg.
– Men eleverna lägger upp maten själva så vi kan inte mäta exakta portioner och maten får inte ta slut, konstaterar hon.
De senaste mätningarna från 2019 visar att mat som hamnat på tallriken och sedan slängs är 19 gram per tallrik och portion i snitt.
Den mat som lagts upp för servering i en buffé och sedan inte äts upp är 17 gram per portion. Vad gäller den mat som elever och pedagoger lägger upp på tallriken är det bara upp till dem att fundera över passande portioner. När den sedan slängs i avfallssäcken hämtas den senare av Sysav och behandlas i deras system. Maten finfördelas och blötas upp och görs om till biogödsel eller biogas.
Den mat som läggs upp på serveringslinjen överväger kökspersonalen hela tiden vad som är lagom utifrån tidigare erfarenheter och beräkningar.
– Nationellt sett ser vi att det är större serveringssvinn än vad det är tallrikssvinn. Men vi arbetar mot serveringssvinnet och klimatlådan kan vara ytterligare ett steg.
Köket jobbar med att frysa ner överbliven mat och servera vid så kallade restfester som står på barnens meny ibland, eller till att använda i matlagningen och göra nya rätter av.
– Vi kommer att sträva efter att det inte finns något att sälja. Det är det allra bästa. Det får inte bli så att personalen lagar extra mat för att sälja, då blir det en negativ effekt, konstaterar Svensson.
Å andra sidan är det svårt att beräkna exakta portioner eftersom barnen själva lägger upp hur mycket de vill äta.
– Och vi måste laga mat så att det räcker åt alla.