Skolinspektionen har beslutat att förelägga Nils Holgerssongymnasiet att rätta till en rad allvarliga brister.
Gör skolan inte det får förvaltningen betala en halv miljon kronor.
Det handlar om flera allvarliga brister såsom bristande trygghet, brister i inlärningsarbetet och i det förebyggande arbetet vad gäller att motverka kränkningar samt uppföljning av elevers resultat och upplevelser av skolan.
”Nils Holgerssongymnasiet har omfattande brister i arbetet med elevernas trygghet. På skolan finns ett hårt klimat och en rädsla bland elever att inte passa in. Skolan har brister i arbetet med att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Lärare anmäler inte alltid kränkningar till rektor” står att läsa i pressmeddelandet från inspektionen.
– Det handlar om allvarliga brister och vissa sådana har återkommit och finns med tillbaka i beslut från tidigare inspektioner, säger Ulrika Bohlin, utredare på Skolinspektionen.
Vissa aspekter har påpekas redan 2004 och senare 2011, till exempel att rutiner vid kränkningar inte följs.
Men för nye rektorn, Håkan Liljeqvist, som påbörjade sin tjänst i augusti 2015 spelar det ingen roll hur gamla problemen är. Han ser framåt.
– Jag blev inte jätteförvånad över den allvarliga kritiken. Vi har gjort samma ananlys som skolinspektionen. Och vi har inte suttit på våran kammare sedan dess och väntat, intygar han.
– Vi tar jätteseriöst på vad inspektionen tycker, vi har haft en bra dialog. Men det är inte roligt att få kritik markerat i rött, fast vi får använda det som draghjälp i vårt förändringsarbete, fortsätter Liljeqvist.
I rapporten framgår att elever tycker att svåra ämnen som främlingsfientlighet inte diskuteras i förebyggande syfte utan endast när något allvarligt redan har hänt.
Sedan nye rektorn kom på plats har flera arbeten startat som handlar om värdegrundsarbete. Till exempel har organisationen ”Malmö mot diskriminering” föreläst för personalen på skolan. Men elever uppger att det inte nått fram till dem.
– Det är en komplex fråga. Vi har fantastiska lärare som är jätteengagerade att få ut eleverna i sin yrkesroll, men det är inte alla lärare som har gjort reflektionen att vi i skolan har två uppdrag, ett att utbilda yrkesmänniskor och det andra som står i kapitel två i läroplanen, att fostra goda samhällsmedborgare, säger rektor Håkan Liljeqvist.
Arbetet med ”Malmö mot diskriminering” har följts upp och fördjupats från att först ha varit en punktinsats. Biträdande rektor Jörgen Hagefjord poängterar att de inte tror på att enkom låta elever lyssna på föreläsare också. Det kan vara bra i sig, men skolledningen hoppas på att värderingsarbetet ska passera via lärarna som eleverna har en relation till, och förtroende för.
Under hösten har skolan också tagit fram en likabehandlingsplan, vilket inte fanns tidigare. Den är klar att tas i bruk efter påsk.
En omorganisation av lärarna har gjorts så att de jobbar i lärarlag och diskuterar det nya verktyget, ”Personalhandboken”.
Rektor Håkan Liljeqvist konstaterar att om skolan tidigare jobbat mer konsekvent med kvalitetsarbete, uppföljning av elevers resultat och tankar om skolan så hade kritiken inte behövt vara så omfattande som den är nu.
– Det hade framgått i uppföljningen, konstaterar han.