– Jag är väldigt nyfiken på annan musik, musik som jag inte känner till. Det ska bli spännande!
I höst börjar Emma Kertzscher på Musikhögskolan i Göteborg, på utbildningen i världsmusik.
Minnesgoda läsare känner igen Emma Kertzschers namn; för några veckor sedan berättade vi om att hon fått Skurups kommuns kulturstipendium på 10 000 kronor. För att förkovra sig vidare inom folkmusiken.
Närmast väljer hon alltså världsmusiken, och för det har hon sökt sig till Göteborg.
– Jag har många kompisar som går där redan och jag har hört mycket bra om den. Den innehåller mycket ensemblespel.
Världsmusik är, enkelt uttryckt, det som uppstår när företrädare för olika folkliga musiktraditioner spelar tillsammans. Nya klanger uppstår, något tidigare ohört kan födas, man liksom utvecklar ett nytt språk tillsammans.
Emma Kertzscher är själv redan, på sätt och vis, ett instrument för världsmusik; mamma kommer från Chile och genom det är hon uppvuxen med musik både därifrån och från Brasilien.
Pappa är frilansande musiker, spelar saxofon. Farfar jazzpianist.
Det är rösten som är Emma Kertzschers huvudinstrument, det är som sångare hon är antagen till Musikhögskolan. Men hon spelar också fiol och piano.
När hon började spela som liten hade hon piano som huvudinstrument. Men fiolen fanns med redan då och när hon gick i tredje klass var det den som fick ta över förstastämman.
Från början handlade det inte om folkmusik – den hittade hon för fem år sedan.
– Jag hade ett sommarjobb där unga musiker från hela Skåne gjorde en föreställning som vi turnerade med i Skåne i två veckor.
Ledare var Pär Moberg, en profil inom skånsk folkmusik, och gänget spelade bland annat på folkmusikfestivalen på Korrö i sydöstra Småland.
Och det slog an en sträng hos Emma Kertzscher:
– Jag gillade stämningen i genren, den är extremt välkomnande. Där finns en bred jamkultur; det är väldigt lätt att jamma, det är inte självklart för andra genrer, säger hon och menar att till och med jazzen ofta är mer uppstyrd. – Folkmusik är ju för det mesta gehörsbaserad, och det gillade jag. Jag har alltid spelat mycket på gehör.
Hon började själv åka på spelmansstämmor på somrarna och efter gymnasiet – musiklinjen på Latinskolan i Malmö – gick hon folkmusiklinjen på Skurups folkhögskola.
Trots att hon faktiskt kommer från Skurup – familjen flyttade dit ungefär när hon började skolan – valde hon att på folkhögskolan:
– Att bo på internatet är ju halva grejen med att gå på folkhögskola, slår hon fast.
Där var hon färdig i våras och till hösten blir det alltså Göteborg; boende är redan fixat, hon ska dela lägenhet med en kurskamrat från Skurup.
Sommaren har hon bland annat tillbringat på spelmansstämmor:
– Jag har varit i Ransäter i Värmland och på Midsommarstämman på Ven.
Tidigare år har hon varit på stämmor i till exempel Korrö och Degeberga.
Från Ransäter gick turen vidare till Norge, där hon vandrade i Jotunheimen tillsammans med sin norske pojkvän. De träffades på folkhögskolan, där han gick jazzlinjen.
Det mesta av sommaren har de annars tillbringat i Köpenhamn. Hon berättar att det inte är så svårt att hitta människor som hyr ut sin bostad medan de själva är bortresta.
– Vi flyttade dit ungefär när jazzfestivalen började, i början på juli.
– Vi har mest tagit det som en semester, säger hon om Köpenhamnsvistelsen.
Om en månad flyttar hon alltså till Göteborg, för tre år med massor av musikmöten, både som medspelare och som lyssnare.
Pojkvännen ska för sin del förkovra sig på annat håll, står – när detta skrivs – i valet och kvalet mellan Oslo och Amsterdam.
Var ser Emma Kertzscher sig då om tio år?
– Förhoppningsvis är jag frilansmusiker och kan leva på min musik.
– Kanske har jag utbildat mig till något helt annat också, så att jag har flera sätt att försörja mig. Jag kan tycka att det hade varit roligt att vara psykolog.
Hon har också erfarenhet som idrottsledare.
– Jag har varit tävlingssimmare. Sedan blev jag simtränare och efter det simlärare för yngre barn i Ystad och Skurup.
I sommar har hon också ryckt in en del som badvakt.
Emma Kertscher ser, alla fall nu, Malmö eller Köpenhamn som framtida bostadsort. Här finns många kompisar och kollegor; hon hör gärna andra musicera:
– Jag lyssnar mycket, både i Malmö och Köpenhamn. Folkmusik och mycket jazz,
Vad hon har i lurarna skiftar med tidens gång.
– Just nu lyssnar jag väldigt mycket på norsk musik, säger hon och nämner artister som Valkyrien Allstars och trumpetaren Hildegunn Öiseth.
Just norsk folkmusik skulle hon gärna vilja fördjupa sig i mera och hon vill lära sig mer om chilensk och brasiliansk musik.
Det får hon kanske möta på Musikhögskolan. Där får hon i vilket fall som helst chansen att vara med och skapa något nytt, där hon bidrar med det skånska perspektivet.