Skola och omsorg kämpar med budgetar i obalans.
Om prognosen inte förändras innan årets slut blir kommunens resultat minus 36 miljoner kronor.
– Den enskilt största anledning är att två förvaltningar inte är i balans, säger ekonomichef Jörgen Petersen.
Just nu ligger skol- och utbildningsförvaltningen back med 24 miljoner kronor. Det handlar om fem miljoner kronor som förvaltningen ska spara på grund av de ökade kostnaderna i gymnasieramen som gick 17 miljoner back 2018.
Utöver det måste förvaltningen hitta ytterligare 17 miljoner att dra in eftersom elevkullen i år är lika stor och förväntas gå med samma minusresultat som i fjor.
Det fanns ett väntat minusresultat för gymnasieramen i slutet av förra året men siffrorna steg långt över förväntan.
– Sluträkningarna överraskade mycket och drog iväg på ett sätt ingen var beredd på, berättar ekonomichef Jörgen Petersen.
Skolförvaltningen med grundskola, gymnasium, vuxenutbildning, förskola och fritids omsätter 423 miljoner om året.
En annan förvaltning som kämpar med att få siffrorna att gå ihop är individ- och omsorgsförvaltningen. Från mars till april har underskottet stigit från 14,5 miljon till 15,2 miljoner.
– Det är marginella förändringar. Det har varit lite mer ansträngt inom Fuss och vård- och omsorg, berättar Petersen.
Alla verksamheter inom förvaltningen har dragit över ramen av olika skäl. Vård- och omsorg har till exempel ett beslut från fullmäktige om utökning av antalet platser på Lillgården som är ofinansierat, står att läsa i prognosen.
Fuss går back knappt fyra miljoner för att behovet av personlig assistans är högre än förväntat. Och ramen för individ och familj förväntas kosta åtta miljoner kronor för placering av barn och vuxna på HVB-hem och institutioner.
Totalt omsätter hela individ- och familjeförvaltningen 270 miljoner kronor.
Redan innan årsskiftet beordrade M-styret att sex miljoner skulle sparas och efter besked om det ökade underskottet i gymnasieramen kom nya order om ekonomisk restriktivitet.
– Efter februari var vi uppe i nästan 40 miljoner i minus och nu är vi nere någonstans på 30 miljoner. Vi har gjort vissa förbättringar. Dels handlar det om återhållsamhet och dels om reavinster, säger Petersen.
Senaste månaden har serviceförvaltningen gått från ett nollresultat till ett plus på 3,3 miljoner.
Det är endast serviceförvaltningen och myndighetsverksamheten som inte ligger back. Den kommunövergripande staben samt den centrala finansieringen ligger också på dryga 10 miljoner minus.
Hur ser du på nuläget i kommunen?
– Det är klart att det är en ansträngd situation. Men det finns en medvetenhet och igångsatta processer. Det är bara frågan hur vi ska komma på rätt sida som ska lösas.
– På sikt får kommunen hitta strategier som gör att vi kommer i mål.