I tisdags polisanmäldes kommunstyrelsens ordförande Johan Bolinder (M).
Han sågar anmälan – men medger att fel kan ha begåtts när kommunen anmälde 17 ensamkommande flyktingbarn för bidragsbrott.
Utredningen av kommunens polisanmälan om bidragsbrott är sedan en tid nedlagd. Men anmälningarna har fortsatt hagla. I tisdags kunde vår tidning berätta om att Arbetarens chefredaktör Toivo Jokkala, Ordfront Magasins chefredaktör Johan Berggren och opinionsbildaren Maria Robsahm polisanmält Bolinder för falsk angivelse. De hävdar kommunen gjort en polisanmälan trots att ungdomarna var uppenbart oskyldiga, ett sätt att ”hetsa mot och misstänkliggöra” gruppen ensamkommande.
– Ur mitt perspektiv så anser jag att det är ett oseriöst utspel från tre vänsterpopulistiska opinionsbildare, kommenterar Johan Bolinder.
Bolinder förklarar att han inte varit delaktig i beslutet som fattats i Myndighetsnämnden för individ- och familjeomsorg.
– För det första har jag inte tagit del av anmälan. Jag har ju heller ingen koppling till de här enskilda ärendena som man refererar till, så det är tydligt att motivet är rent politiskt, säger han.
Dock backar Bolinder och medger att felaktiga beslut kan ha fattats bland polisanmälningarna – dock inte av honom.
– Det kan finnas anledning att se över om man landat rätt i alla enskilda bedömningar i nämnden. Jag utgår ifrån att det är ett arbete nämnden ska ta sig an.
Tova Bennet, doktorand vid juridiska institutionen vid Lunds universitet, har intresserat sig för fallet. Enligt henne är det främst de tre nämndsledamöterna Bianka Mårtensson (M), Mats Björkman (M) och Jimmy Nilsson (SD) vilka fattat beslut om polisanmälan som är av intresse för rättslig prövning.
Det är sedan tidigare känt att chefstjänstemän i kommunen avrådde politikerna från att polisanmäla, detta efter att ha gjort en egen utredning som pekat på ungdomarnas oskuld.
I det aktuella fallet har brott begåtts om åklagare kan bevisa att nämndpolitikerna gjorde polisanmälningarna – trots att de visste, eller borde ha förstått, att ungdomarna inte begått några brottsliga gärningar. Tova Bennet säger att falsk angivelse är svårt att bevisa, däremot kan falsk tillvitelse vara en möjlig brottsrubricering.
– Den svåra frågan är att åklagaren måste bevisa att det funnits uppsåt. För falsk tillvitelse krävs att man vet att uppgiften man ger till polisen inte stämmer, förklarar Tova Bennet.
Det skulle också kunna röra sig om vårdslös tillvitelse, alltså att politikerna borde ha förstått att ungdomarna var oskyldiga. Ett brott som kan ge fängelse i högst sex månader.
– Det hänger på en bedömning om det funnits en ”skälig anledning att anta” att uppgiften man gav till polisen inte stämde, säger Tova Bennet som understryker att hon inte vill föregripa rättsprocessen.