
En dunkande skördetröska, flugor som surrar och doft från mat. Det var en tidlös sommardag på Stubbarp i lördags.
I helgen var det dags för den årliga skördefesten på Stubbarps gård utanför Slimminge. Himlen var klarblå, vinden fläktade trivsamt och solen sken mellan vita bomullstussmoln.
Vuxna, barn och äldre spatserade runt tillsammans och tittade på veteranfordon av alla de slag, eller fascinerades av arbetet vid skördetröskan.
Eller, så tog de sig en liten egen tur med en kompis och fick sitt lystmäte tillfredsställt vid en knalle där två damer slog frivoliteter. Det heter så när man knyter små knutar på rad så att det bildas små bågar och ringar.
Kerstin Johansson och Lena Andersson från Sjöbo tittade nyfiket på handarbetarna och längtade tillbaka till sina egna handarbetsstunder.
– Jag har flätat pile förut, men jag kan inte längre, konstaterade Kerstin Johansson som inte kunde ta ögonen från Britt Anderssons knypplande händer.
Britt och Ann-Christine Ohlsson ger kurser i knyppling och frivolter i Slimminge i höst och det finns platser kvar.
Vid veteranbilarna fanns två andra tjejer, 14- och 15-åriga Meia Nordström Prahl och Linnea Bergendahl.
De hade smitit från släkten en stund för att strosa bland blänkande bilar.
– Vi är vänner sedan dagis. Det är tradition att vi ses här, berättar Linnea.
– Man träffar alltid gamla vänner här, fortsätter hon.
De håller med de vuxna om att det är en familjeevenemang, som passar både gammal och ung.
– Jag gillar hästarna, godisståndet och så är det första gången småkusinerna är med i år. Det är roligt, berättar Meia och förklarar:
– De är bara fyra år och ett år, så de tycker det är kul med får, kaniner och traktorer.
En lite större tjej, sjuåriga Hedvig Strömersten, har umgåtts med ardennerhästarna från Skåne Blekinge Ardennerklubb.
Först var hon rädd tillstod hon, men hon vågade ändå ta en ridtur.
– Det var väldigt trevligt och jag har gjort det här förut, berättade hon så snart hon fått hjälp att ta sig ner från den höga hästryggen.
– Jag tror att jag skulle våga rida en så här stor häst igen.
Intill sitter Kent Hansson från Anderstorps gård på en självbindare från 1920-talet. Bakom honom ligger en prydlig linje med kärvar av vete. Den fungerar än, den gamla jordbruksmaskinen som är cirka 100 år.
Han har fem ardennerhästar på sin gård och använder dem fortfarande i sitt småskaliga jordbruk. På måndag hoppas han på regn för snart ska han ta sin andra skörd.
– Blir den bra har jag mat till hästarna i vinter, säger han och konstaterar att han redan gett upp att få något över för att sälja.
Någon ställer ner en papptallrik med rester från den helstekta grisen. Vips sträcker sig en av alla hundar som är med på eventet efter doften av mat.
En munsbit av något för alla.