Det har gått bra att hitta människor och arbetsgivare som uppskattar de statliga extratjänsterna i Skurups kommun.
Ett 60-tal individer har deltagit under året.
– Projektet har genererat en 200-procentig ökning av anställningar med statligt stöd, säger projektledare Natasha Regnell.
– Det har gått jättebra, jag har mottagits med öppna armar, säger Natasha Regnell som jobbar mot kommunens förvaltningar med att hitta behov hos arbetsgivare av extrahänder i verksamheten.
Efter det har individer matchats mot arbetsgivarens behov och under året som gått har anställningar med någon form av statligt stöd ökat med 200 procent. Hösten 2017 var cirka 20 personer i anställning med statligt stöd. Nu är det dryga 60 personer.
– De fyrtio personer som tillkommit genererar cirka 2,7 miljoner kronor i skatteintäkter till kommunen under ett år, säger Regnell och tillägger att det så klart också har ett värde för individen att komma ut i arbetslivet.
35 procent av de människor som har påbörjat en extratjänst under året har avbrutit anställningsformen och uppgraderat sig till en högre anställningsform med statligt stöd.
– Det är för att öka tryggheten för individen. De får rätt till A-kassa och ingår i Las-systemet då, berättar etableringscoach Babak Rahimi.
Resten fortsätter att gå till en arbetsplats med extratjänsten som avtal. Arbetsmarknadsanställningen ”extratjänst” är tidsbegränsad till ett år med möjlighet till förlängning i ytterligare ett år. Då är det upp till kommunens projektledare att övertyga Arbetsförmedlingen om varför en individ behöver gå på extratjänst ytterligare ett år. Det handlar ofta om behov av mer språkträning innan det är läge att ta nästa steg.
Ungefär hälften av de som fått extratjänst i kommunen är invandrare och resten är långtidsarbetslösa.
– Ungdomarna försöker vi slussa till studier, förklarar Babak Rahimi.
Under årets gång har projektmedlemmarna upptäckt ett behov av att repetera samhällskunskaperna om Sverige och arbetsmarknaden. Vanliga begrepp som skatt och demokrati är inte etablerade hos alla.
Då slipper jag åka ut och förklara det på arbetsplatserna när en situation redan har uppstått, säger Natasha Regnell som önskar att det gavs en bättre samhällsvetenskaplig grund om arbetsmarknaden och myndigheterna innan nyanlända ger sig ut på arbetsmarknaden.
– De nyanlända får en samhällsorienterande kurs i ett tidigt skede. Det blir en sorts korvstoppning, säger Babak Rahimi som tror att det behövs en repetition i ett senare skede när språkkunskaperna är bättre.
– Det kan även behövas för ungdomar som vuxit upp i Sverige har jag märkt, påpekar Rahimi.