Det var de stora partiernas linje som vann gehör i församlingen.
Den parlamentariska gruppen inledde sitt arbete 2015 och kom nyligen fram till att partistödet ska höjas, från 7500 per mandat till 11 500 med en årlig justering.
Två förslag på hur det skulle gå till lades.
De mindre partierna, centern, miljöpartiet, vänsterpartiet och liberalerna röstade i en votering för att ersättningen för det första mandaten skulle dubblas, och de pengar som blev över till fördelning skulle delas på resten av mandaten. Detta för att ge mindre partier en starkare ekonomisk bas att stå på, en mer ”solidarisk fördelning”, uttryckte de små partiernas representanter.
Men det tyckte moderater och sverigedemokrater var ett odemokratiskt resonemang:
– Har man fått tio procent av rösterna ska man få tio procent av partistödet. Pengarna ska följa partiets storlek, sade Lars Nyström (SD).
Den politiske vilden, Sven Rosengren (-), kallade ökningen av partistöd under sittande mandatperiod för ”att gynna sig själv på skattebetalarnas bekostnad”.
– De vill få så mycket som möjligt, de vill ta rubbet! sade han.
Sven-Åke Strandberg (KV) påminde då om att Sven Rosengrens eget arvode som fullmäktiges ordförande höjdes kraftig under den mandatperiode då han själv regerade.
– Det höjdes med 63 procent, mitt i mandatperioden. Det var därför jag lämnade folkpartiet, sade Sten Hamberg (M).
Huvudförslaget vann i voteringen. De politiska vildarna lade ned sina röster till förmån för deras eget förslag, att inte höja arvodena alls.
Eva Halmer Lindahl (L) lade ett tilläggsyrkande om att höjningarna inte borde införas förrän vid nästa mandatperiod.
När det yrkandet skulle avhandlas påpekade sekreteraren att det stred mot det huvudförslag som redan tagits, eftersom det fanns en tidpunkt angiven, 2017.
När presidiet inte rev upp beslutet meddelade Niklas Sjöberg (-) att han tänker överklaga beslutet.
Centern, liberalerna och de politiska vildarna reserverade sig.
Catharina Nilsson