Kommunfullmäktige får snart två förslag på hur partistödet ska öka.
Att det ska öka med cirka 50 procent är politikerna överens om.
Partistödet har varit detsamma de senaste tio åren. Inga förändringar har gjorts sedan 2007. Förslaget som ligger nu är att partistödet ska knytas till ett index vilket gör att det justeras årligen. I det här fallet är förslaget 1,5 procent av vad en riksdagsledamot har i årslön.
Så lång är kommunpolitikerna överens. Förslagen har tagits fram av en parlamentarisk grupp som tillsattes år 2015.
I nuläget betalar skattebetalarna 310 000 kronor per år i partistöd. Det blir 7 500 kronor per mandat.
Med ökningen, som är justerat av index, kommer totalsumman att öka till cirka 470 000 kronor, vilket blir ungefär 11 500 kronor per mandat.
Så långt är politikerna överens. Men sen går åsikikterna isär. De tre stora partierna, S, M och SD föreslår att summan delas mellan partierna utifrån hur många mandat partierna har. De mindre partierna, Liberalerna, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår att alla partier ska få ett grundstöd utöver mandatstöden.
– Det råder nog ingen oenighet om att det ska höjas för vi ligger väldigt lågt jämfört med andra, säger Göran Pettersson (MP) som deltagit i parlamentariska gruppens arbete.
– Av egenintresse för de små partierna, eller som jag ser det, av solidaritetsskäl, har vi lagt ett alternativförslag, säger Pettersson och ger ett exempel på hur de små partierna drabbas:
– Ett utskick som kostar tio procent av de större partiernas budget kanske kostar hela 50 procent av vår budget, säger han.
Alternativförslaget är att lägga ett grundstöd som är lika stort som det aktuella mandatstödet, det vill säga 11 500 kronor till alla partier. Det kan också beskrivas som att man dubblar ersättningen för det första mandatet. Summan som blir över att dela på resten av mandaten sjunker följdaktligen, varför alla partier får sämre utdelning per mandat. Totalkostnaden för skattebetalarna kommer inte överstiga 470 000 kronor, oavsett alternativ. Liberalerna anser också att införandet av höjningen borde vänta till nästa mandatperiod.
– Jag tycker inte att det är vidare snyggt att de politiker som är valda bestämmer över saker som kommer de själva till gagn under innevarande mandatperiod. Vi hyllar inte den principen helt enkelt, säger Eva Hallmer Lindahl.
Sylve Qvillberg (S) konstaterar att parlamentariska gruppen lagt två förslag för att debatten ska tas i fullmäktige.